Factors in the Child´s Growing Environment Influencing Early Vocabulary Development
Nylund, Annette (2023-02-09)
Nylund, Annette
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
09.02.2023
Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
Publikationens permanenta adress är
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4256-4
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4256-4
Abstrakt
Studier av den tidiga språkutvecklingen hos barn visar på en stor variation mellan barn, framför allt i ordförrådets storlek. Trots en mångfald av tidigare studier finns det ännu öppna frågor om vilka faktorer som inverkar på variationen i tidigt ordförråd. Utvecklingsförloppet för barnets språkutveckling läggs redan under de första åren, vilket gör denna ålder viktig att undersöka.
Avhandlingens målsättning var att utreda omgivningsfaktorers och biologiska faktorers inverkan på ordförrådets utveckling mellan 13 och 24 månaders ålder. Vi analyserade även om dessa faktorer inverkade olikt på pojkars och flickors ordförrådsutveckling.
Alla fyra studier I avhandlingen är delstudier I Nycklarna till en god tillväxt (to Steps to the Healthy Development and Well-being of Children, the STEPS Study), som är en longitudinell, prospektiv kohortstudie. Deltagarna rekryterades från en kvalificerad kohort på 9811 familjer, av vilka 1797 familjer med 1805 barn valde att ingå i STEPS studien. Antalet deltagare i studierna fördelade sig enligt följande, Studie I 646, Studie II 420, Studie III 685 och Studie IV 719 barn.
Studie I och Studie II analyserade betydelsen av återkommande luftvägsinfektioner på ordförrådets storlek vid 13 och 24 månaders ålder och på ordförrådstillväxten mellan 13 och 24 månaders ålder hos pojkar och flickor. Studie III fokuserade på betydelsen av pappan för ordförrådets tillväxt och Studie IV analyserade betydelsen av barn- och familjefaktorer på utvecklingen av lexikala kategorier i ordförrådet. Studieresultaten visar på att återkommande luftvägsinfektioner inte är en riskfaktor för tidig ordförrådsutveckling, varken hos pojkar eller flickor. Det framkom även en skillnad i hur pojkars och flickors ordförrådsutveckling relaterade till risk- och bakgrundsfaktorer. Ordförrådets storlek vid 13 månaders ålder predicerade hos pojkar ordförrådsutvecklingen mellan 13 och 24 månaders ålder. Så var inte fallet för flickor. Pojkar i familjer där pappan jobbade mindre än heltid hade en större ordförrådstillväxt jämfört med pojkar där pappan arbetade heltid. Mammor med högre tjänsteställning var associerat med större ordförrådsutveckling hos pojkar i jämförelse med pojkar där mamman hade en lägre tjänsteställning. Däremot hade flickor en större ordförrådstillväxt om deras pappa hade en högre tjänsteställning jämfört med flickor där pappan inte hade det. Skillnaden mellan pojkar och flickor i hur ordförrådets tillväxt relaterade till omgivnings- och biologiska faktorer kunde även märkas itillväxten av lexikala kategorier. Pojkar där det i släkten fans en historia av sen talstart hade en lägre tillväxt i alla lexikala kategorier förutom kategorin ljudeffekter. Däremot hade pojkar som varit i dagvård vid 24 månaders ålder en större tillväxt enbart i den lexikala kategorien ljudeffekter, medan flickor som varit på daghem vid 24 månaders ålder var associerat med en större tillväxt i de lexikala kategorierna ljudeffekter, substantiv, personord och lek- och rutinord. Förstfödda flickor hade en större tillväxt i de lexikala kategorierna beskrivande ord och funktionsord.
Avhandlingen visar att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor inte enbart i ordförrådets storlek utan också i ordförrådets tillväxt mellan 13 och 24 månaders ålder. Resultaten understryker betydelsen av biologiska och omgivningsfaktorer för ordförrådets tillväxt och påvisar att ordförrådstillväxten hos flickor och pojkar relaterar på olika sätt till dessa faktorer. Avhandlingen markerar behovet av att analysera faktorer som inverkar på språkutvecklingen separat för pojkar och flickor. Detta ger en mer djupgående bild av skillnader i ordförrådsutvecklingen hos pojkar och flickor och möjliggör stödåtgärder för ett gott utvecklingsförlopp.
Avhandlingens målsättning var att utreda omgivningsfaktorers och biologiska faktorers inverkan på ordförrådets utveckling mellan 13 och 24 månaders ålder. Vi analyserade även om dessa faktorer inverkade olikt på pojkars och flickors ordförrådsutveckling.
Alla fyra studier I avhandlingen är delstudier I Nycklarna till en god tillväxt (to Steps to the Healthy Development and Well-being of Children, the STEPS Study), som är en longitudinell, prospektiv kohortstudie. Deltagarna rekryterades från en kvalificerad kohort på 9811 familjer, av vilka 1797 familjer med 1805 barn valde att ingå i STEPS studien. Antalet deltagare i studierna fördelade sig enligt följande, Studie I 646, Studie II 420, Studie III 685 och Studie IV 719 barn.
Studie I och Studie II analyserade betydelsen av återkommande luftvägsinfektioner på ordförrådets storlek vid 13 och 24 månaders ålder och på ordförrådstillväxten mellan 13 och 24 månaders ålder hos pojkar och flickor. Studie III fokuserade på betydelsen av pappan för ordförrådets tillväxt och Studie IV analyserade betydelsen av barn- och familjefaktorer på utvecklingen av lexikala kategorier i ordförrådet. Studieresultaten visar på att återkommande luftvägsinfektioner inte är en riskfaktor för tidig ordförrådsutveckling, varken hos pojkar eller flickor. Det framkom även en skillnad i hur pojkars och flickors ordförrådsutveckling relaterade till risk- och bakgrundsfaktorer. Ordförrådets storlek vid 13 månaders ålder predicerade hos pojkar ordförrådsutvecklingen mellan 13 och 24 månaders ålder. Så var inte fallet för flickor. Pojkar i familjer där pappan jobbade mindre än heltid hade en större ordförrådstillväxt jämfört med pojkar där pappan arbetade heltid. Mammor med högre tjänsteställning var associerat med större ordförrådsutveckling hos pojkar i jämförelse med pojkar där mamman hade en lägre tjänsteställning. Däremot hade flickor en större ordförrådstillväxt om deras pappa hade en högre tjänsteställning jämfört med flickor där pappan inte hade det. Skillnaden mellan pojkar och flickor i hur ordförrådets tillväxt relaterade till omgivnings- och biologiska faktorer kunde även märkas itillväxten av lexikala kategorier. Pojkar där det i släkten fans en historia av sen talstart hade en lägre tillväxt i alla lexikala kategorier förutom kategorin ljudeffekter. Däremot hade pojkar som varit i dagvård vid 24 månaders ålder en större tillväxt enbart i den lexikala kategorien ljudeffekter, medan flickor som varit på daghem vid 24 månaders ålder var associerat med en större tillväxt i de lexikala kategorierna ljudeffekter, substantiv, personord och lek- och rutinord. Förstfödda flickor hade en större tillväxt i de lexikala kategorierna beskrivande ord och funktionsord.
Avhandlingen visar att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor inte enbart i ordförrådets storlek utan också i ordförrådets tillväxt mellan 13 och 24 månaders ålder. Resultaten understryker betydelsen av biologiska och omgivningsfaktorer för ordförrådets tillväxt och påvisar att ordförrådstillväxten hos flickor och pojkar relaterar på olika sätt till dessa faktorer. Avhandlingen markerar behovet av att analysera faktorer som inverkar på språkutvecklingen separat för pojkar och flickor. Detta ger en mer djupgående bild av skillnader i ordförrådsutvecklingen hos pojkar och flickor och möjliggör stödåtgärder för ett gott utvecklingsförlopp.
Collections
- 6163 Logopedi [8]