Lärares erfarenheter av implementeringen av trestegsstödet i skolan : En fallstudie

Abstract

År 2011 trädde utbildningsreformen som omfattade trestegsstödet i kraft och alla grundskolor var då skyldiga att implementera stödet. Trestegsstödet har idag använts i finländska grundskolor i över 10 år och kan ses som Finlands sätt att utveckla tidigt stöd till elever och möta principen om inkluderande undervisningen. Både special- och klasslärare har viktiga roller i implementeringen av trestegsstödet och modellen har inverkat på lärarnas roller och arbetssätt. Studier visar att det inte finns klara riktlinjer för hur stödet skall ges, vilket kan leda till regionala skillnader kring sättet att stödja elever samt hur stödet organiseras. Detta kan i sin tur leda till orättvis behandling av elever i olika skolor. Tidigare forskning för fram att samverkan mellan lärarna kan ses som ett kriterium för en inkluderande skola. Också i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen nämns samverkan mellan special- och klasslärare som en central del vad gäller att upptäcka stödbehov samt vid planering, genomföring och utvärdering av stödet. Syftet med avhandlingen är att få fördjupad kunskap om hur special- och klasslärare beskriver och upplever förverkligandet av trestegsstödet. Vidare vill ja få fram hur special- och klasslärare samverkar kring förverkligandet och hur de upplever att det förverkligade stöder möter elevernas behov samt principen om inkludering. Utgående från syftet har jag formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur beskriver special- och klasslärarna förverkligandet av trestegsstödet och hur upplever de att stödet möter principen om inkludering? 2. Hur beskriver och upplever special- och klasslärarna sina roller och arbetsfördelningen i samverkan kring trestegsstödet? 3. Vilka utmaningar upplever special- och klasslärarna i förverkligandet av trestegsstödet? Avhandlingen är en kvalitativ studie med fallstudiedesign. Data samlades in via tre gruppintervjuer där sammanlagt tre speciallärare och åtta klasslärare deltog. Studien begränsades till att fokusera på tre skolor åk F–6 i en specifik tvåspråkig kommun. Resultaten visar att lärarna upplever att tanken bakom trestegsstödet är bra men att det samtidigt innebär en stor arbetsbörda, risk för ojämlikhet och känsla av otillräcklighet bland lärarna. Till följd av tolkningsbara instruktioner och otydliga gränser känner lärarna en osäkerhet kring dokumentationen och upplever den som svår och tidskrävande. Lärarna känner ofta en känsla av otillräcklighet då de inte hinner hjälpa alla elever jämlikt. Genomförandet av trestegsstödet såg relativt likadant ut i alla tre skolor och lärarna använde sig av samma metoder, bland annat samundervisning, för att stöda eleverna och jobba för principen om inkludering. Lärarna i alla grupper upplever ändå en del utmaningar kring inkluderande undervisning. Utmaningarna kopplas främst till bristen på resurser och den svåra ekvationen att stöda eleverna i klassen utan tillräckliga resurser. Studien visar att lärarna samverkar genom hela processen kring trestegsstödet och samverkan upplevs som självklar och oproblematisk. Då det gäller rollfördelningen i ansvarsuppgifter fanns det en tydlig struktur för en del uppgifter medan fördelningen för andra uppgifter var mer flytande.