Rusmedelsförebyggande arbete i skolkontext : En kvantitativ studie av det rusmedelsförebyggande arbetet i österbottniska grundskolor

Abstract

Syftet med denna vårdvetenskapliga magisteravhandling är att studera det rusmedelsförebyggande arbetet i den grundläggande utbildningens årskurser 1–9 i Österbotten och det rusmedelsförebyggande arbetet i lågstadieskolor i Korsholms kommun. Studiens frågeställningar är: I vilken utsträckning följs elevers rusmedelsanvändning upp i österbottniska grundskolor, och hurudan är uppföljningen i nationell jämförelse? I vilken utsträckning har österbottniska grundskolor en praxis för rusmedelsförebyggande arbete och uppföljning av elevhälsan, och hurudan är denna i nationell jämförelse? Hur planeras och implementeras det rusmedelsförebyggande arbetet i lågstadieskolorna i Korsholms kommun?

Den teoretiska utgångspunkten, som denna avhandling tagit avstamp i, är Dahlgrens och Whiteheads modell om hälsans determinanter. I studien har kvantitativ metod använts och data från såväl en nationell webbenkätstudie, utförd av Institutet för hälsa och välfärd, som en regional postenkätstudie har analyserats genom en deskriptiv statistisk dataanalys.

Resultaten från studien tyder på att det finns områden i det rusmedelsförebyggande arbetet i årskurserna 1–9 i Österbotten, som enligt Institutet för hälsa och välfärds poängsättningssystem, är av god kvalitet och områden som kunde utvecklas. Uppföljningen av elevers rusmedelsanvändning, hälsa och välbefinnande är av en god kvalitet i de österbottniska grundskolorna. Uppgörandet av gemensamma förhållningsregler för elevers rusmedelsanvändning är även av en god kvalitet men grundskolorna borde bli bättre på att skriftligt dokumentera dessa förhållningsregler. I Korsholms kommun borde lågstadieskolorna satsa på de enskilda rusmedelsförebyggande planerna och användningen av mångsidiga arbetssätt i det rusmedelsförebyggande arbetet bland barn.