Inskolningens och anknytningens betydelse inom småbarnspedagogiken ur lärares synvinkel : En intervjustudie

Abstract

Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur inskolningen inom småbarnspedagogiken fungerar i dag. Jag vill veta hur lärare inom småbarnspedagogiken uppfattar inskolningen och anknytningen mellan personal och barn samt hur vårdnadshavarna är delaktiga i processen. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vad är enligt lärarna en god inskolning? 2. Hur etableras trygghet och anknytning i samband med inskolningen enligt lärarna? 3. Hur uppfattar lärarna vårdnadshavarnas betydelse med tanke på delaktighet och medverkan vid inskolningen? Teoridelen innefattar anknytningsteori och anknytningsmönster: trygg anknytning (1), otrygg– ambivalent anknytning (2), otrygg– undvikande anknytning (3) samt desorganiserad anknytning (4) som ligger till grund för avhandlingen. Tidigare forskning om inskolning och de olika inskolningsmodellerna, traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolning samt vikten av samarbete med vårdnadshavarna och egenvårdarens viktiga roll framförs. Jag har valt fenomenografi som forskningsansats eftersom jag ville undersöka lärarnas uppfattningar om inskolningen och anknytningen mellan personal och barn samt vårdnadshavarnas delaktighet i processen. Datainsamlingsmetoden bestod av sex semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade två barnträdgårdslärare, tre pedagogie kandidater och en socionom med behörighet som lärare inom småbarnspedagogik och de arbetade i grupper med barn i åldern 0–3 år. Resultatet av min studie visar att informanterna uppfattar att en god inskolning är välplanerad, vägledande och genomtänkt samt utgår från det individuella barnet. Informanterna var eniga om att tryggheten är det allra viktigaste för såväl barn som för vårdnadshavare. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna ledde till trygga barn och trygga vuxna. Inskolningslängden varierade, men alla barn hade en individuell inskolningsplan. Det viktiga startsamtalet och växelverkan, samarbete mellan barn–pedagog och mellan pedagog–vårdnadshavare betonades.