Läsvanor och kopplingen mellan läsförståelse och läsvanor hos finlandssvenska sjundeklassare

Abstract

Från och med årskurs tre läser elever för att lära sig i skolan. För varje årskurs höjs kraven på läsförmågan och läsförståelsen. Forskning har visat att barn och ungas intresse för läsning har sjunkit avsevärt under de senaste 20 åren och många barn uppgav att de endast läser när de känner sig tvungna. De läser allt mindre och texterna som läses är oftast korta. Detta är en oroväckande trend eftersom mångsidig läskunnighet är en viktig faktor för framgångar i studier och senare även i arbetslivet i det digitaliserade samhället. För att ta reda på hur finlandssvenska barn och ungas läsvanor ser ut valde vi att analysera vad och hur ofta unga läser. Eftersom läsningen påverkar de akademiska resultaten antas det att allt fler elever behöver stöd i läsning, vilket leder till att speciallärarnas arbete med läsning och läsförståelse ökar. Det finns ingen tidigare forskning kring sambandet mellan läsvanor och läsförståelse hos finlandssvenska unga. Syftet med avhandlingen är att kartlägga finlandssvenska ungdomars läsvanor i årskurs sju och undersöka sambanden mellan ungdomars läsvanor och läsförståelse. Utgående från syftet formulerades två forskningsfrågor: 1. Hurdana läsvanor har finlandssvenska ungdomar i årskurs sju? 2. Hurdant samband finns det mellan läsvanor och läsförståelse?

Avhandlingen är en kvantitativ studie och har gjorts inom ILS-2 projektet vid Niilo Mäki Institutet. Data samlades in under hösten 2021 i 21 slumpmässigt utvalda finlandssvenska skolor. Samplet består av 477 respondenter. Vi har inte deltagit i insamlingen av data, men vi har matat in data själva. Data analyserades i Jamovi och en deskriptiv analys samt en korrelations analys gjordes för att svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar tydligt att det är väldigt få ungdomar som läser regelbundet, majoriteten läser sällan eller aldrig. Detta stöds av nyare forskning. Resultaten visar även att det finns en positiv korrelation mellan läsvanor och läsförståelse, men huruvida det är läsvanorna som påverkar läsförståelsen eller om det är läsförståelsen som påverkar läsvanorna kom inte fram i denna undersökning. Tidigare forskning har visat att flickor är mera intresserade av läsning samt att de har presterat bättre i läsförståelse än pojkar, i vår studie har det framkommit att skillnaden mellan pojkar och flickor håller på att jämnas ut. Eftersom vår forskning i likhet med annan forskning påvisar att unga läser mindre och sambandet mellan läsvanor och läsförståelse är positivt, är det av största vikt att man inom skolvärlden och inom andra instanser i samhället fortsätter att främja barn och ungas intresse för läsning genom olika projekt och kampanjer. Kan orsaken till det minskade intresset för läsning bero på det digitaliserade samhället och snabba informationsflödet dagens unga utsätts för?