Världsarvet Kvarkens skärgård : ett socialt skapat rum
Svels, Kristina (2010)
Åbo Akademi, Socialvetenskapliga institutionen
2010
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-2512-3
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-2512-3
Tiivistelmä
I avhandlingen analyseras beredningen och uppkomsten av den finländska delen av UNESCO:s världsarv Kvarken skärgard/Höga Kusten. En central tanke i avhandlingen är att tillblivelseprocessen fruktbart kan analyseras med hjälp av teorier om social! konstuerad rumslighet och därfor omfattar avhandlingen en noggrann kartläggning av regionala nyckelaktörer och deras roll under olika skeden av tillblivelseprocessen.
Bland annat följande frågor aktualiseras i arbetet: vad vill UNESCO med världsarvstanken? Hur ser ansökningsprocessen ut från initialskedet 1987 till 2006? Vilka är de huvudsakliga aktötererna och vilken har deras roll varit? Hur ser olika aktörer pa världsarvsområdets användning och funktion? Hur kan man karaktärisera det nyuppkomna världlsarvsområdet?
Avhandlingen bygger på teorier kring rummets konstruktion, regionala tillblivelseprocesser, ruralsociologisk utveckling och människans förhållningssätt till naturen. Inspiration har bl.a. erhållits av samhällsvetarna Hemi Lefebvre (abstrakt spatial konstruktion), Anssi Paasi (regional uppkomst), Tom Meis och Klas Sandell (vår relation till naturen) och Marc Mormont (rural omgivning), vilka samtliga har gett viktiga bidrag till teorier om social och politisk konstruktion av rum och plats. Den empiriska delen bygger på kvalitativ analys av skriftliga kiillor och kvalitativa intervjuer. Forskningen kan typifieras som grundforskning.
Om man utgår fran Paasis definition av regional tillblivelse kan världsarvet ännu inte anses utgora en ny region. Myndighetspåverkan under processen har varit påtaglig medan den kommunala aktiviteten och medborgardeltagande varierat. Erfarenheterna från Natura 2000-processen har varit till nackdel for själva beredningsprocessen. Världsarvet Kvarkens skärgard har utgjort ett nationellt pilotprojekt vars erfarenhet bör tas till vara. Eftersom området utgörs av ett gränsöverksridande världsarv finns för förvaltning och utveckling betydande framtida utmaningar. Vi, mänskligheten, är alla ansvariga för världsarv.
Bland annat följande frågor aktualiseras i arbetet: vad vill UNESCO med världsarvstanken? Hur ser ansökningsprocessen ut från initialskedet 1987 till 2006? Vilka är de huvudsakliga aktötererna och vilken har deras roll varit? Hur ser olika aktörer pa världsarvsområdets användning och funktion? Hur kan man karaktärisera det nyuppkomna världlsarvsområdet?
Avhandlingen bygger på teorier kring rummets konstruktion, regionala tillblivelseprocesser, ruralsociologisk utveckling och människans förhållningssätt till naturen. Inspiration har bl.a. erhållits av samhällsvetarna Hemi Lefebvre (abstrakt spatial konstruktion), Anssi Paasi (regional uppkomst), Tom Meis och Klas Sandell (vår relation till naturen) och Marc Mormont (rural omgivning), vilka samtliga har gett viktiga bidrag till teorier om social och politisk konstruktion av rum och plats. Den empiriska delen bygger på kvalitativ analys av skriftliga kiillor och kvalitativa intervjuer. Forskningen kan typifieras som grundforskning.
Om man utgår fran Paasis definition av regional tillblivelse kan världsarvet ännu inte anses utgora en ny region. Myndighetspåverkan under processen har varit påtaglig medan den kommunala aktiviteten och medborgardeltagande varierat. Erfarenheterna från Natura 2000-processen har varit till nackdel for själva beredningsprocessen. Världsarvet Kvarkens skärgard har utgjort ett nationellt pilotprojekt vars erfarenhet bör tas till vara. Eftersom området utgörs av ett gränsöverksridande världsarv finns för förvaltning och utveckling betydande framtida utmaningar. Vi, mänskligheten, är alla ansvariga för världsarv.