Security in the Baltic Sea Region from a Legal Perspective with a Focus on Border Security
Gustafsson, Åsa (2023-01-13)
Gustafsson, Åsa
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
13.01.2023
Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
Publikationens permanenta adress är
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4212-0
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4212-0
Abstrakt
För det första utforskas mellanstatliga hot och avskräckning i Östersjöregionen från ett rättsligt perspektiv, med syfte att undersöka om konceptet gränssäkerhet (border security) används i samband med våldsanvändning och hot mellan stater. Slutsatsen är att termen gränssäkerhet som regel inte används i dessa sammanhang. Mellanstatliga hot kan betraktas som en del av avskräckning. Det är mer troligt att militärövningar, som ofta används som avskräckning, skulle kunna ses som ett olagligt hot i en konfliktsituation än som en ensamstående övning.
För det andra är det huvudsakliga målet en undersökning av konceptet gränssäkerhet från ett rättsligt perspektiv med fokus på nationella gränsaktörer i Östersjöregionen. Termen gränssäkerhet finns nu i rättsliga dokument i EU och Förenta Nationernas (FN) säkerhetsrådsresolutioner. Målen med EU:s regler om gränskontroll eller gränssäkerhet och FN:s säkerhetsråds tillämpning av gränskontroll och gränssäkerhet undersöks. Bland annat säkerhetssammanhangen är inte desamma, men gränskontroll och målet med gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt innebär i slutändan processer av liknande karaktär, rörande individer som korsar gränser. Det görs gällande att FN:s säkerhetsråds tillämpning av begreppet gränssäkerhet har ändrats med åren. Begreppet avser nu som regel individer (och varor) som korsar internationella gränser. Bedömningen görs att faktorer av både objektiv och subjektiv karaktär har påverkat utvecklingen av begreppet gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt.
EU är ett exempel på ett avancerat gränskontrollsystem eller gränssäkerhetssystem, baserat på överstatliga regler. Medlemsstaternas fortsatta inflytande på EU:s system undersöks från ett säkerhetsperspektiv. Ett antal faktorer kan ses som lättnader vad gäller EU:s medlemsstaters oro över att ha överlåtit suveränitet på området till EU. EU:s medlemsstater har vissa – men som regel inte omfattande – möjligheter att av säkerhetsskäl avvika från rättsliga skyldigheter i ett gränskontrollsammanhang. Egenskaper hos och karaktären på den nationella institutionen som tillämpar EU:s gränsregler avgörs av EU-medlemsstaten ifråga.
Den yttre gränsens säkerhet är oupplösligt förbunden med upprätthållande av den inre säkerheten och i slutändan ekonomiska faktorer. Från ett allmänt perspektiv visar återtagandet av makten över gränser av EU:s medlemsstater under migrationskrisen 2015 och pandemikrisen 2020 känsligheten rörande gränser. Det framhålls att en hållbar definition av säkerhet, eller säkerhetsdimensioner, inte kan uppnås, eftersom politiska och vetenskapliga säkerhetskoncept ändras när den politiska kontexten ändras.
För det andra är det huvudsakliga målet en undersökning av konceptet gränssäkerhet från ett rättsligt perspektiv med fokus på nationella gränsaktörer i Östersjöregionen. Termen gränssäkerhet finns nu i rättsliga dokument i EU och Förenta Nationernas (FN) säkerhetsrådsresolutioner. Målen med EU:s regler om gränskontroll eller gränssäkerhet och FN:s säkerhetsråds tillämpning av gränskontroll och gränssäkerhet undersöks. Bland annat säkerhetssammanhangen är inte desamma, men gränskontroll och målet med gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt innebär i slutändan processer av liknande karaktär, rörande individer som korsar gränser. Det görs gällande att FN:s säkerhetsråds tillämpning av begreppet gränssäkerhet har ändrats med åren. Begreppet avser nu som regel individer (och varor) som korsar internationella gränser. Bedömningen görs att faktorer av både objektiv och subjektiv karaktär har påverkat utvecklingen av begreppet gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt.
EU är ett exempel på ett avancerat gränskontrollsystem eller gränssäkerhetssystem, baserat på överstatliga regler. Medlemsstaternas fortsatta inflytande på EU:s system undersöks från ett säkerhetsperspektiv. Ett antal faktorer kan ses som lättnader vad gäller EU:s medlemsstaters oro över att ha överlåtit suveränitet på området till EU. EU:s medlemsstater har vissa – men som regel inte omfattande – möjligheter att av säkerhetsskäl avvika från rättsliga skyldigheter i ett gränskontrollsammanhang. Egenskaper hos och karaktären på den nationella institutionen som tillämpar EU:s gränsregler avgörs av EU-medlemsstaten ifråga.
Den yttre gränsens säkerhet är oupplösligt förbunden med upprätthållande av den inre säkerheten och i slutändan ekonomiska faktorer. Från ett allmänt perspektiv visar återtagandet av makten över gränser av EU:s medlemsstater under migrationskrisen 2015 och pandemikrisen 2020 känsligheten rörande gränser. Det framhålls att en hållbar definition av säkerhet, eller säkerhetsdimensioner, inte kan uppnås, eftersom politiska och vetenskapliga säkerhetskoncept ändras när den politiska kontexten ändras.
Collections
- 513 Juridik [21]