Kotoutumiskoulutuksen laadukkaan toteutuksen elementtejä
Ruuskanen, Laura; Väänänen, Anna-Mari (2022-12)
Ruuskanen, Laura
Väänänen, Anna-Mari
Uudenmaan ELY-keskus Kainuun ELY-keskus Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus
12 / 2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-398-107-2
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-398-107-2
Tiivistelmä
Kotoutumiskoulutuksen valtakunnallisessa kehittämistehtävässä (2021–2022) on kartoitettu kotoutumiskoulutuksen laatuun vaikuttavia seikkoja. Niistä keskeisimpiä on käsitelty tässä raportissa. Keskeisiksi laadun tekijöiksi on tunnistettu asiakaslähtöisyys ja joustavuus, työelämälähtöisyys ja yhteistyö eri tahojen kanssa, asiakkaiden ohjaus, kotoutumiskoulutuksen henkilöstö ja resurssit, koulutuksen hinta, laatu ja tulosperusteiset hankinnat, koulutuksessa käytettävät tilat, koneet ja laitteet sekä verkko-opetuksen kysymykset ja lisäksi koulutuksen seuranta, vaikuttavuus ja laadunvalvonta.
Raportissa kuvataan, miten yllä mainittuja tekijöitä on käytännössä toteutettu ja edistetty, eli kuvataan kotoutumiskoulutuksen hyviä toimintatapoja. Lisäksi kerrotaan, millaista kehittämistä edelleen tarvitaan laadukkaan toteutuksen takaamiseksi. Tämän raportin pääpaino on kotoutumiskoulutuksen rakenteessa, kotoutumisen alkuvaiheen koulutustarjonnassa sekä kotoutumiskoulutuksen hallinnollisissa ja rahoituksellisissa seikoissa. Raportissa ei siis keskitytä esimerkiksi pedagogisiin ratkaisuihin tai opetus- ja ohjaustyön käytäntöihin. Havainnot perustuvat työvoimakoulutuksena toteutettuun kotoutumiskoulutukseen.
Yhteenvetona voidaan todeta, että työvoimakoulutuksena järjestetyssä kotoutumiskoulutuksessa keskeisiä vahvuuksia ovat työelämälähtöisyys, rahoituksen joustava käyttö alueellisiin ja paikallisiin tarpeisiin, erilaisten opiskelijoiden ja tarpeiden huomioiminen, kokeneet koulutuksenjärjestäjät, opetushenkilöstön korkea koulutus- ja osaamistaso, koulutuksen toteutuksen ja laadun seuranta sekä palauteen kerääminen opiskelijoilta. Keskeisimpiä kehittämiskohteita ovat asiakasohjauksen ja kotoutumisen alkuvaiheen koulutus- ja palvelutarjonnan kehittäminen kokonaisuutena, opetushenkilöstön työskentelyolosuhteista ja resursseista huolehtiminen, koulutuksen tuloksellisuuden ja vaikuttavuuden seurannan kehittäminen ja monipuolistaminen sekä opiskelijoiden näkemysten monipuolisempi kerääminen ja hyödyntäminen I det nationella utvecklingsprojektet om integrationsutbildningen (2021–2022) har kartlagts faktorer som påverkar integrationsutbildningen. De viktigaste faktorerna har samlats i denna rapport. De viktigaste kvalitetsfaktorerna som identifierats är kundorientering och flexibilitet, arbetslivsorientering och samarbete med olika parter, kundhandledning, integrationsutbildningens personal och resurser, pris och kvalitet samt resultatbaserad upphandling, lokaler, maskiner och utrustning som används vid utbildning, frågor som gäller integrationsutbildning på nätet, samt integrationsutbildningens tillsyn, effektivitet och kvalitetskontroll.
Rapporten beskriver hur ovan nämnda faktorer har implementerats och främjats i praktiken, dvs. integrationsutbildningens bästa praxis. Dessutom förklaras vilken typ av utveckling som fortfarande behövs för att garantera implementeringens höga kvalitet. Huvudfokus i denna rapport ligger på integrationsutbildningens struktur, utbildningsutbudet i den inledande fasen av integrationen samt de administrativa aspekterna och finansiering av integrationsutbildningen. Rapporten fokuserar alltså inte till exempel på pedagogiska lösningar eller praktiker i undervisnings- och handledningsarbetet. Observationerna baseras på integrationsutbildningen ordnad som arbetskraftsutbildning.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de centrala styrkorna i integrationsutbildningen organiserad som arbetskraftsutbildning är arbetslivsorientering, flexibel användning av finansiering för regionala och lokala behov, hänsyn till olika studerande och behov, erfarna utbildningsanordnare, undervisningspersonalens höga utbildningsnivå och kompetens av undervisningspersonal, uppföljningen av genomförandet, och kvaliteten på utbildningen samt att samla in feedback från studerande. De viktigaste utvecklingsområdena är helhetsutvecklingen av kundhandledningen och utbildnings- och tjänsteutbudet i den inledande fasen av integrationen, att se efter undervisningspersonalens arbetsvillkor och resurser, att utveckla och diversifiera uppföljningen av utbildningens effektivitet och verkningsfullhet, och att samla in och utnyttja studerandes åsikter på ett mer mångsidigt sätt. Factors affecting the quality of integration training have been identified in a national level development project (2021–2022). The most important of them have been discussed in this report. The key quality factors identified are customer-oriented approach and flexibility, working life orientation and cooperation with different organizations, customer guidance, personnel and resources of integration training, price and quality of the training, outcome-based procurement, facilities and equipment used in the training, as well as practices concerning online training and in addition, monitoring the effectiveness and quality of the training.
This report describes how the factors mentioned above have been implemented and promoted, i.e. it describes the best practices of integration training. In addition, it explains what kind of development is still needed to guarantee high quality implementation of integration training. The main focus of this report is on the structure of integration training, study options available in the early stages of integration, and the administrative and financial aspects of integration training. The report therefore does not focus, for example, on pedagogical solutions or the practices of teaching and guidance of immigrants. The observations in the report are based on integration training organized as labour market training.
In summary, it can be stated that the key strengths of integration training organized as labour market training are working life orientation, flexible use of funding to regional and local needs, consideration of different students and their needs, experienced education providers, high level of education and competence of the teaching staff, monitoring the implementation and quality of the training and collecting feedback from the students. The most important areas of development are the holistic development of the customer guidance and the study and service options in the early stages of integration, ensuring good working conditions and sufficient resources for the teaching staff, developing and diversifying the methods used in monitoring the effectiveness and impact of the training, as well as diversifying the collection and utilization of the feedback from the students.
Raportissa kuvataan, miten yllä mainittuja tekijöitä on käytännössä toteutettu ja edistetty, eli kuvataan kotoutumiskoulutuksen hyviä toimintatapoja. Lisäksi kerrotaan, millaista kehittämistä edelleen tarvitaan laadukkaan toteutuksen takaamiseksi. Tämän raportin pääpaino on kotoutumiskoulutuksen rakenteessa, kotoutumisen alkuvaiheen koulutustarjonnassa sekä kotoutumiskoulutuksen hallinnollisissa ja rahoituksellisissa seikoissa. Raportissa ei siis keskitytä esimerkiksi pedagogisiin ratkaisuihin tai opetus- ja ohjaustyön käytäntöihin. Havainnot perustuvat työvoimakoulutuksena toteutettuun kotoutumiskoulutukseen.
Yhteenvetona voidaan todeta, että työvoimakoulutuksena järjestetyssä kotoutumiskoulutuksessa keskeisiä vahvuuksia ovat työelämälähtöisyys, rahoituksen joustava käyttö alueellisiin ja paikallisiin tarpeisiin, erilaisten opiskelijoiden ja tarpeiden huomioiminen, kokeneet koulutuksenjärjestäjät, opetushenkilöstön korkea koulutus- ja osaamistaso, koulutuksen toteutuksen ja laadun seuranta sekä palauteen kerääminen opiskelijoilta. Keskeisimpiä kehittämiskohteita ovat asiakasohjauksen ja kotoutumisen alkuvaiheen koulutus- ja palvelutarjonnan kehittäminen kokonaisuutena, opetushenkilöstön työskentelyolosuhteista ja resursseista huolehtiminen, koulutuksen tuloksellisuuden ja vaikuttavuuden seurannan kehittäminen ja monipuolistaminen sekä opiskelijoiden näkemysten monipuolisempi kerääminen ja hyödyntäminen
Rapporten beskriver hur ovan nämnda faktorer har implementerats och främjats i praktiken, dvs. integrationsutbildningens bästa praxis. Dessutom förklaras vilken typ av utveckling som fortfarande behövs för att garantera implementeringens höga kvalitet. Huvudfokus i denna rapport ligger på integrationsutbildningens struktur, utbildningsutbudet i den inledande fasen av integrationen samt de administrativa aspekterna och finansiering av integrationsutbildningen. Rapporten fokuserar alltså inte till exempel på pedagogiska lösningar eller praktiker i undervisnings- och handledningsarbetet. Observationerna baseras på integrationsutbildningen ordnad som arbetskraftsutbildning.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de centrala styrkorna i integrationsutbildningen organiserad som arbetskraftsutbildning är arbetslivsorientering, flexibel användning av finansiering för regionala och lokala behov, hänsyn till olika studerande och behov, erfarna utbildningsanordnare, undervisningspersonalens höga utbildningsnivå och kompetens av undervisningspersonal, uppföljningen av genomförandet, och kvaliteten på utbildningen samt att samla in feedback från studerande. De viktigaste utvecklingsområdena är helhetsutvecklingen av kundhandledningen och utbildnings- och tjänsteutbudet i den inledande fasen av integrationen, att se efter undervisningspersonalens arbetsvillkor och resurser, att utveckla och diversifiera uppföljningen av utbildningens effektivitet och verkningsfullhet, och att samla in och utnyttja studerandes åsikter på ett mer mångsidigt sätt.
This report describes how the factors mentioned above have been implemented and promoted, i.e. it describes the best practices of integration training. In addition, it explains what kind of development is still needed to guarantee high quality implementation of integration training. The main focus of this report is on the structure of integration training, study options available in the early stages of integration, and the administrative and financial aspects of integration training. The report therefore does not focus, for example, on pedagogical solutions or the practices of teaching and guidance of immigrants. The observations in the report are based on integration training organized as labour market training.
In summary, it can be stated that the key strengths of integration training organized as labour market training are working life orientation, flexible use of funding to regional and local needs, consideration of different students and their needs, experienced education providers, high level of education and competence of the teaching staff, monitoring the implementation and quality of the training and collecting feedback from the students. The most important areas of development are the holistic development of the customer guidance and the study and service options in the early stages of integration, ensuring good working conditions and sufficient resources for the teaching staff, developing and diversifying the methods used in monitoring the effectiveness and impact of the training, as well as diversifying the collection and utilization of the feedback from the students.
Kokoelmat
- Raportteja [1011]