Övning ger färdighet men krisplan och kollegium skapar trygghet : En kvalitativ studie av klasslärarens upplevelser av skolkriser, handlingsmodeller och hot inför framtiden
Andersson, Simon (2022)
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022121270587
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022121270587
Tiivistelmä
Denna magisteravhandlings syfte är att undersöka vad verksamma klasslärare i grundskolan har för uppfattningar om skolkriser. Jag ämnar klargöra vilka erfarenheter klasslärarna har av kriser, samt vilka redskap och metoder de har för att hantera kriser. Ytterligare undersöker jag vilka skolkriser som klasslärarna tror att kan bli aktuella i framtiden.
Följande forskningsfrågor har formulerats utifrån undersökningens syfte:
1) Hur uppfattar lärare kriser i skolan sam vilka typer av kriser stöter de på i arbetslivet?
2) Hurdana redskap och modeller har klasslärare för att bearbeta dessa kriser?
3) Hur ser framtidens kriser ut i skolorna och vilka former av kriser tror klasslärare att kommer att
uppstå i framtiden?
Denna kvalitativa studie har kvalitativ i ntervju som datainsamlingsmetod. Avhandlingens forskningsansats är narratologisk och narrativ analys har varit perspektivet i tolkningen av
intervjumaterialet.
Studien visar att klasslärarnas kunskaper och färdigheter gällande krishantering mestadels bygger på deras personliga egenskaper och erfarenheter. Kriser i skolan upplevs som mycket varierande, men det sker över tid ett lärande, speciellt då mera omskakande händelser inträffar. Krisplaner och kollegier ger sedan en yttre trygghet i att ta beslut. Även yttre hjälp och samhället stödresurser vid kris, bidrar till tryggheten. I studien framkommer två olika perspektiv på kriser beroende på krisens natur samt lärarnas erfarenheter. Dessa två perspektiv är att 1) neutralisera kriser eller 2)
göra kriser till en pedagogisk tillgång.
Avslutningsvis kan det konstateras att klasslärarna, eleverna och skolan som helhet skulle ha nytta av mera kunskap relaterad till skolkriser, exempelvis som en del av lärarutbildningen. Det framkommer också att en kris som ofta går obemärkt förbi är den som läraren själv kan uppleva
efter en kris då de egna känslorna sätts hårt på prov och måste bearbetas. Där skulle stöd och hjälp underlätta.
Följande forskningsfrågor har formulerats utifrån undersökningens syfte:
1) Hur uppfattar lärare kriser i skolan sam vilka typer av kriser stöter de på i arbetslivet?
2) Hurdana redskap och modeller har klasslärare för att bearbeta dessa kriser?
3) Hur ser framtidens kriser ut i skolorna och vilka former av kriser tror klasslärare att kommer att
uppstå i framtiden?
Denna kvalitativa studie har kvalitativ i ntervju som datainsamlingsmetod. Avhandlingens forskningsansats är narratologisk och narrativ analys har varit perspektivet i tolkningen av
intervjumaterialet.
Studien visar att klasslärarnas kunskaper och färdigheter gällande krishantering mestadels bygger på deras personliga egenskaper och erfarenheter. Kriser i skolan upplevs som mycket varierande, men det sker över tid ett lärande, speciellt då mera omskakande händelser inträffar. Krisplaner och kollegier ger sedan en yttre trygghet i att ta beslut. Även yttre hjälp och samhället stödresurser vid kris, bidrar till tryggheten. I studien framkommer två olika perspektiv på kriser beroende på krisens natur samt lärarnas erfarenheter. Dessa två perspektiv är att 1) neutralisera kriser eller 2)
göra kriser till en pedagogisk tillgång.
Avslutningsvis kan det konstateras att klasslärarna, eleverna och skolan som helhet skulle ha nytta av mera kunskap relaterad till skolkriser, exempelvis som en del av lärarutbildningen. Det framkommer också att en kris som ofta går obemärkt förbi är den som läraren själv kan uppleva
efter en kris då de egna känslorna sätts hårt på prov och måste bearbetas. Där skulle stöd och hjälp underlätta.