En kvalitativ undersökning om den kommunala kommunikatören

Abstract

Finländska kommuner satsar allt mer på sin kommunikation i dag, både internt och externt. Många kommuner har också anställt en kommunikatör, eller flera, för att ansvara för kommunens kommunikation. Att ansvara för kommunikationen är ett brett arbetsfält och kan i princip innefatta väldigt mycket. Arbetsbilden blir därför ofta splittrad. Därför har jag i min avhandling pro gradu valt att studera den kommunala kommunikatören, för att få en bättre bild av hur kommunikatörernas arbete ser ut. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka kommunikatörens uppgifter är och hur kommunikatören själv uppfattar sin roll. Jag vill också veta hur mycket kommunikatören kan påverka i kommunen och vilken kommunikatörens position är. I teoridelen har jag valt att se på fyra olika roller: demokratiförsvarare, marknadsförare, innehållsproducent och kriskommunikatör. För datainsamlingen har jag intervjuat sju kommunala kommunikatörer i sju finländska kommuner. Studien är en tvärsnittsstudie där jag genom semistrukturerade intervjuer har velat få fram hur arbetsbilden ser ut för en kommunal kommunikatör, och framför allt för den kommunikatör som ensam har hand om en kommuns kommunikation. Resultatet av min studie visar att flera av mina respondenter upplever att de inte hinner med allt de känner att de borde. Tre av sju respondenter saknar en ordentlig arbetsbeskrivning. Dessa två aspekter ser ut att hänga ihop. En arbetsbeskrivning behövs för att kommunikatören ska kunna prioritera sina arbetsuppgifter. Kommunerna är snabba med att skapa tjänster kring kommunikation, men sämre på att verkligen förklara vad tjänsten innebär och vilka uppgifter som inkluderas i den. Flera av respondenterna uttrycker en önskan om att få satsa mer på strategisk och långsiktig kommunikation. Med en klar arbetsbeskrivning kunde kommunikatörerna få chansen att utvecklas i sin kommunikation, vilket också skulle gagna kommunerna.