Social Integration, Psychological Well-being, and Proactive Attitudes towards the Integration of Immigrants in a Sample of the Swedish-speaking Population in Western Finland
Grigaitytė, Ingrida (2022-11-07)
Grigaitytė, Ingrida
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
07.11.2022
Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
Publikationens permanenta adress är
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4169-7
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4169-7
Abstrakt
Syftet med denna avhandling är att undersöka social integration, psykologiskt välbefinnande, proaktiva attityder till integrering av immigranter, stark identifikation med ens folkgrupp, och bevittnande av aggression i hemmet inom ett sampel tillhörande den finlandssvenska befolkningsgruppen i västra Finland, och att erhålla en förståelse av sambandet mellan de uppmätta variablerna. För detta ändamål konstruerades ett frågeformulär kallat “Livet i Finland”; de statistiska analyserna i avhandlingens fyra delstudier bygger på de data som erhölls med detta frågeformulär.
Frågeformuläret fylldes i av 298 svensktalande respondenter, 208 kvinnor och 90 män. Medelåldern var 32,7 år för kvinnorna (SD 13,4), och 28,9 år (SD 13,4) för männen; åldersskillnaden var svagt signifikant. Frågeformuläret bestod av fem olika instrument: (1) ett instrument avsett för att mäta olika aspekter av social integration, specifikt konstruerat för denna undersökning, som bestod av fyra subskalor (27 items), (2) tre subskalor ur Brief Symptom Inventory, avsedda att mäta olika aspekter av psykologiskt välbefinnande, närmare bestämt depression, ångest och somatisering (19 items), (3) en anpassad version av instrumentet Majority Integration, som bestod av tre subskalor avsedda att mäta proaktiva attityder till integrering av immigranter (21 items), (4) Intense Group Identification Scale, specifikt konstruerad för denna studie (6 items), och (5) en förkortad version av Direct & Indirect Aggression Scale for Adults, avsedd att mäta bevittnande av aggression inom hemmet (11 items).
Studie I: Syftet med den första delstudien var att undersöka social integration och subjektivt välbefinnande samt köns- och åldersskillnaden beträffande dessa variabler. Det visade sig att medelvärdena för både kvinnor och män beträffande social integration var höga. Kvinnor hade dock högre poäng än män på tre av de fyra uppmätta dimensionerna av social integration, närmare bestämt (1) den subjektiva upplevelsen av tillgång till sociala förmåner, (2) positiva sociala relationer och (3) tillit till det finska rättssystemet. Överlag upplevde respondenterna sig som välintegrerade i samhället. Den subjektiva upplevelsen av att vara välintegrerad blev bara bättre med åldern. Det förekom en korrelation mellan social integration och välbefinnande, dvs. de som upplevde sig som välintegrerade uppvisade färre symptom på ångest, depression och somatisering.
Studie II: Syftet med den andra delstudien var att undersöka sambandet mellan respondenternas personliga nivå av social integration och deras proaktiva attityder till integrering av immigranter. Resultaten visade att ju bättre respondenterna upplevde sig integrerade i samhället desto mer positive attityder hade de till integrering av immigranter. De som upplevde sig välintegrerade var (1) mer accepterande av diversitet i samhället, och mer villiga att acceptera behovet av att göra ansträngningar för att göra (2) kulturell och (3) strukturell anpassning i samhället för att stöda integrationen av immigranter.
Studie III: Syftet med den tredje delstudien var att undersöka sambandet mellan proaktiva attityder till integrering av immigranter och stark identifikation med ens egen folkgrupp, i relation till kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten visade att accepterande av behovet att göra dels kulturella och dels strukturella ansträngningar korrelerade positivt med varandra, men negativt med stark identifikation med den egna folkgruppen. Kvinnor uppvisade signifikant högre poäng än män på accepterande av behovet att göra kulturella ansträngningar, strukturella ansträngningar och accepterande av diversitet i samhället. Män hade högre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. Respondenter med högre utbildningsnivå hade högre poäng på kulturella ansträngningar och accepterande attityder till diversitet i samhället och signifikant lägre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. I detta sampel korrelerade ålder inte med någon av de variabler som mätte proaktiva attityder till integrering av immigranter.
Studie IV: Syftet med den fjärde delstudien var att undersöka sambandet mellan social integration, proaktiva attityder till integrering av immigranter och det faktum att man bevittnat våld i hemmet. Resultaten påvisade att respondenterna överlag bevittnat ringa mängder av aggression i hemmet, män uppgav dock något högre mängder än kvinnorna. Respondenter som hade bevittnat våld i högre grad än medelvärdet upplevde sig i lägre grad välintegrerade i samhället, och de hade mindre positive attityder till integrering av immigranter i jämförelse med respondenter som i lägre grad hade bevittnat våld i hemmet. Respondenter med höga poäng på bevittnande av våld i hemmet hade i genomsnitt en lägre utbildningsnivå.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det undersökta samplet av finlandssvenskar bosatta i västra Finland upplevde en hög nivå av social integration i samhället. Nivån av social integration hade ett klart samband med psykologiskt välbefinnande inom samplet. Det fanns också ett tydligt samband mellan deras personliga nivå av social integration och proaktiva attityder till integrering av immigranter. Respondenternas nivå av proaktiva attityder till integrering av immigranter hade ett negativt samband med stark identifikation med deras egen folkgrupp. Det förekom också ett negativt samband mellan bevittnande av våld i hemmet och dels personlig social integrationsnivå, dels proaktiva attityder till integrering av immigranter. Betydelsen av ålder, kön och utbildningsnivå diskuteras i de publicerade originalpublikationerna och i avhandlingens introduktionsdel.
Frågeformuläret fylldes i av 298 svensktalande respondenter, 208 kvinnor och 90 män. Medelåldern var 32,7 år för kvinnorna (SD 13,4), och 28,9 år (SD 13,4) för männen; åldersskillnaden var svagt signifikant. Frågeformuläret bestod av fem olika instrument: (1) ett instrument avsett för att mäta olika aspekter av social integration, specifikt konstruerat för denna undersökning, som bestod av fyra subskalor (27 items), (2) tre subskalor ur Brief Symptom Inventory, avsedda att mäta olika aspekter av psykologiskt välbefinnande, närmare bestämt depression, ångest och somatisering (19 items), (3) en anpassad version av instrumentet Majority Integration, som bestod av tre subskalor avsedda att mäta proaktiva attityder till integrering av immigranter (21 items), (4) Intense Group Identification Scale, specifikt konstruerad för denna studie (6 items), och (5) en förkortad version av Direct & Indirect Aggression Scale for Adults, avsedd att mäta bevittnande av aggression inom hemmet (11 items).
Studie I: Syftet med den första delstudien var att undersöka social integration och subjektivt välbefinnande samt köns- och åldersskillnaden beträffande dessa variabler. Det visade sig att medelvärdena för både kvinnor och män beträffande social integration var höga. Kvinnor hade dock högre poäng än män på tre av de fyra uppmätta dimensionerna av social integration, närmare bestämt (1) den subjektiva upplevelsen av tillgång till sociala förmåner, (2) positiva sociala relationer och (3) tillit till det finska rättssystemet. Överlag upplevde respondenterna sig som välintegrerade i samhället. Den subjektiva upplevelsen av att vara välintegrerad blev bara bättre med åldern. Det förekom en korrelation mellan social integration och välbefinnande, dvs. de som upplevde sig som välintegrerade uppvisade färre symptom på ångest, depression och somatisering.
Studie II: Syftet med den andra delstudien var att undersöka sambandet mellan respondenternas personliga nivå av social integration och deras proaktiva attityder till integrering av immigranter. Resultaten visade att ju bättre respondenterna upplevde sig integrerade i samhället desto mer positive attityder hade de till integrering av immigranter. De som upplevde sig välintegrerade var (1) mer accepterande av diversitet i samhället, och mer villiga att acceptera behovet av att göra ansträngningar för att göra (2) kulturell och (3) strukturell anpassning i samhället för att stöda integrationen av immigranter.
Studie III: Syftet med den tredje delstudien var att undersöka sambandet mellan proaktiva attityder till integrering av immigranter och stark identifikation med ens egen folkgrupp, i relation till kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten visade att accepterande av behovet att göra dels kulturella och dels strukturella ansträngningar korrelerade positivt med varandra, men negativt med stark identifikation med den egna folkgruppen. Kvinnor uppvisade signifikant högre poäng än män på accepterande av behovet att göra kulturella ansträngningar, strukturella ansträngningar och accepterande av diversitet i samhället. Män hade högre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. Respondenter med högre utbildningsnivå hade högre poäng på kulturella ansträngningar och accepterande attityder till diversitet i samhället och signifikant lägre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. I detta sampel korrelerade ålder inte med någon av de variabler som mätte proaktiva attityder till integrering av immigranter.
Studie IV: Syftet med den fjärde delstudien var att undersöka sambandet mellan social integration, proaktiva attityder till integrering av immigranter och det faktum att man bevittnat våld i hemmet. Resultaten påvisade att respondenterna överlag bevittnat ringa mängder av aggression i hemmet, män uppgav dock något högre mängder än kvinnorna. Respondenter som hade bevittnat våld i högre grad än medelvärdet upplevde sig i lägre grad välintegrerade i samhället, och de hade mindre positive attityder till integrering av immigranter i jämförelse med respondenter som i lägre grad hade bevittnat våld i hemmet. Respondenter med höga poäng på bevittnande av våld i hemmet hade i genomsnitt en lägre utbildningsnivå.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det undersökta samplet av finlandssvenskar bosatta i västra Finland upplevde en hög nivå av social integration i samhället. Nivån av social integration hade ett klart samband med psykologiskt välbefinnande inom samplet. Det fanns också ett tydligt samband mellan deras personliga nivå av social integration och proaktiva attityder till integrering av immigranter. Respondenternas nivå av proaktiva attityder till integrering av immigranter hade ett negativt samband med stark identifikation med deras egen folkgrupp. Det förekom också ett negativt samband mellan bevittnande av våld i hemmet och dels personlig social integrationsnivå, dels proaktiva attityder till integrering av immigranter. Betydelsen av ålder, kön och utbildningsnivå diskuteras i de publicerade originalpublikationerna och i avhandlingens introduktionsdel.
Collections
- 515 Psykologi [48]
Samankaltainen aineisto
Näytetään aineisto, joilla on samankaltaisia nimekkeitä, tekijöitä tai asiasanoja.
-
Integration in project business : mechanisms for integrating customers and the project network during the life-cycle of industrial projects
Liinamaa, Johanna (Åbo Akademi - Åbo Akademi University, 28.09.2012)This thesis focuses on integration in project business, i.e. how projectbased companies organize their product and process structures when they deliver industrial solutions to their customers. The customers that invest in ... -
Intergenerational Spillovers of Integration Policies: Evidence from Finland's Integration Plans
Pesola, Hanna; Sarvimäki, Matti
IZA Discussion Papers : 15310 (IZA Institute of Labor Economics, 2022)This paper shows that an integration policy aimed at unemployed adult immigrants generated positive spillovers for their children. Our research design builds on a discontinuity in the phase-in-rule of Finland’s 1999 reform ... -
Proactive Attitudes towards Integration, Intense Group Identification, and Perceptions of Levels of Integration of Five Immigrant Groups among Italian University Students
Frati, Christian (2021)Aim: The aim of the study was to investigate levels of proactive attitudes towards integration, intense group identification, and perceptions of levels of integration of five groups of immigrants among Italian university ...