Social Integration, Psychological Well-being, and Proactive Attitudes towards the Integration of Immigrants in a Sample of the Swedish-speaking Population in Western Finland

Abstract

The aim of this thesis is to examine social integration, psychological well-being, proactive attitudes towards the integration of immigrants, intense group identification, and witnessing domestic aggression within a sample of the Swedish-speaking minority of Western Finland, and to gain an understanding of the connections between these variables. For this purpose, a questionnaire titled “Life in Finland” was constructed; the statistical analyses of the four studies are based on its data. The questionnaire was completed by 298 Swedish-speaking respondents, consisting of 208 women and 90 men. The mean age was 32.7 years for the women (SD 13.4), and 28.9 years (SD 13.4) for the men; the age difference was weakly significant. The questionnaire consisted of five different instruments: (1) an instrument for the measurement of various aspects of social integration, specifically designed for this study, comprising of four subscales (27 items), (2) three subscales measuring depression, anxiety, and somatization, from the Brief Symptom Inventory, to assess psychological well-being (19 items), (3) an adapted version of the Majority Integration instrument, consisting of three subscales for the measurement of proactive attitudes towards the integration of immigrants (21 items), (4) the Intense Group Identification Scale, specifically designed for this study (6 items), and (5) an abbreviated version of the Direct & Indirect Aggression Scale for Adults for the measurement of witnessing domestic aggression (11 items). Study I: The aim of the first study was to explore social integration and subjective psychological well-being in terms of sex and age differences. The findings showed that the average scores for both women and men regarding social integration were high. However, women scored higher than men on three of the four measured dimensions of social integration, namely (1) the subjective evaluation of access to social benefits, (2) positive social relations, and (3) trust in the Finnish judiciary system. Overall, the respondents experienced themselves as well integrated. Their subjective experience of social integration became even more positive and satisfying with age. There was a correlation between level of social integration and well-being, i.e., those who saw themselves as well integrated also showed less psychological symptoms of anxiety, depression, and somatization. Study II: The aim of the second study was to investigate the respondents’ individual level of social integration in relation to their proactive attitudes towards the integration of immigrants. The results showed that the better the respondents experienced themselves integrated in the society, the more positive attitudes they had towards the integration of immigrants. Overall, those who saw themselves as well integrated also were (1) more open to diversity, and more willing to recognize the need of making (2) cultural and (3) structural efforts to support immigrants. Study III: The aim of the third study was to determine proactive attitudes towards the integration of immigrants and intense group identification in terms of sex, age, and educational level. The findings showed that cultural efforts, structural efforts, and openness to diversity correlated positively with each other, and negatively with intense group identification. Women scored significantly higher than men on cultural efforts, structural efforts, and openness to diversity. Men scored significantly higher on intense group identification. Respondents with a higher educational level scored higher on cultural efforts and openness to diversity, and significantly lower on intense group identification. In this sample, age did not correlate with any of the scales measuring proactive attitudes towards the integration of immigrants. Study IV: The aim of the fourth study was to examine social integration and proactive attitudes towards the integration of immigrants in relation to witnessing domestic aggression. The findings showed that overall, the respondents experienced low levels of domestic aggression, with men reporting a higher level than women. Respondents who witnessed domestic aggression more often than average also felt less well integrated into society, and they held fewer positive attitudes towards the integration of immigrants in comparison with those with lower scores on witnessing domestic aggression. Also, respondents with high scores on domestic aggression had an overall lower educational level. To conclude, the investigated sample of respondents belonging to the Swedish-speaking minority of Western Finland showed high levels of social integration in the society. A high level of social integration was related to psychological well-being. There was a clear relationship between the respondents’ personal level of social integration and their proactive attitudes towards the integration of immigrants. The respondents’ level of proactive attitudes towards integration corresponded negatively with their scores on intense group identification. Also, there was a negative relationship between witnessing domestic aggression and the respondents’ level of social integration and proactive attitudes towards the integration of immigrants. Age, sex, and educational level as well as implications of the findings are discussed in the peer-reviewed articles and in the framework of the thesis.

Syftet med denna avhandling är att undersöka social integration, psykologiskt välbefinnande, proaktiva attityder till integrering av immigranter, stark identifikation med ens folkgrupp, och bevittnande av aggression i hemmet inom ett sampel tillhörande den finlandssvenska befolkningsgruppen i västra Finland, och att erhålla en förståelse av sambandet mellan de uppmätta variablerna. För detta ändamål konstruerades ett frågeformulär kallat “Livet i Finland”; de statistiska analyserna i avhandlingens fyra delstudier bygger på de data som erhölls med detta frågeformulär. Frågeformuläret fylldes i av 298 svensktalande respondenter, 208 kvinnor och 90 män. Medelåldern var 32,7 år för kvinnorna (SD 13,4), och 28,9 år (SD 13,4) för männen; åldersskillnaden var svagt signifikant. Frågeformuläret bestod av fem olika instrument: (1) ett instrument avsett för att mäta olika aspekter av social integration, specifikt konstruerat för denna undersökning, som bestod av fyra subskalor (27 items), (2) tre subskalor ur Brief Symptom Inventory, avsedda att mäta olika aspekter av psykologiskt välbefinnande, närmare bestämt depression, ångest och somatisering (19 items), (3) en anpassad version av instrumentet Majority Integration, som bestod av tre subskalor avsedda att mäta proaktiva attityder till integrering av immigranter (21 items), (4) Intense Group Identification Scale, specifikt konstruerad för denna studie (6 items), och (5) en förkortad version av Direct & Indirect Aggression Scale for Adults, avsedd att mäta bevittnande av aggression inom hemmet (11 items). Studie I: Syftet med den första delstudien var att undersöka social integration och subjektivt välbefinnande samt köns- och åldersskillnaden beträffande dessa variabler. Det visade sig att medelvärdena för både kvinnor och män beträffande social integration var höga. Kvinnor hade dock högre poäng än män på tre av de fyra uppmätta dimensionerna av social integration, närmare bestämt (1) den subjektiva upplevelsen av tillgång till sociala förmåner, (2) positiva sociala relationer och (3) tillit till det finska rättssystemet. Överlag upplevde respondenterna sig som välintegrerade i samhället. Den subjektiva upplevelsen av att vara välintegrerad blev bara bättre med åldern. Det förekom en korrelation mellan social integration och välbefinnande, dvs. de som upplevde sig som välintegrerade uppvisade färre symptom på ångest, depression och somatisering. Studie II: Syftet med den andra delstudien var att undersöka sambandet mellan respondenternas personliga nivå av social integration och deras proaktiva attityder till integrering av immigranter. Resultaten visade att ju bättre respondenterna upplevde sig integrerade i samhället desto mer positive attityder hade de till integrering av immigranter. De som upplevde sig välintegrerade var (1) mer accepterande av diversitet i samhället, och mer villiga att acceptera behovet av att göra ansträngningar för att göra (2) kulturell och (3) strukturell anpassning i samhället för att stöda integrationen av immigranter. Studie III: Syftet med den tredje delstudien var att undersöka sambandet mellan proaktiva attityder till integrering av immigranter och stark identifikation med ens egen folkgrupp, i relation till kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten visade att accepterande av behovet att göra dels kulturella och dels strukturella ansträngningar korrelerade positivt med varandra, men negativt med stark identifikation med den egna folkgruppen. Kvinnor uppvisade signifikant högre poäng än män på accepterande av behovet att göra kulturella ansträngningar, strukturella ansträngningar och accepterande av diversitet i samhället. Män hade högre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. Respondenter med högre utbildningsnivå hade högre poäng på kulturella ansträngningar och accepterande attityder till diversitet i samhället och signifikant lägre poäng på stark identifikation med den egna folkgruppen. I detta sampel korrelerade ålder inte med någon av de variabler som mätte proaktiva attityder till integrering av immigranter. Studie IV: Syftet med den fjärde delstudien var att undersöka sambandet mellan social integration, proaktiva attityder till integrering av immigranter och det faktum att man bevittnat våld i hemmet. Resultaten påvisade att respondenterna överlag bevittnat ringa mängder av aggression i hemmet, män uppgav dock något högre mängder än kvinnorna. Respondenter som hade bevittnat våld i högre grad än medelvärdet upplevde sig i lägre grad välintegrerade i samhället, och de hade mindre positive attityder till integrering av immigranter i jämförelse med respondenter som i lägre grad hade bevittnat våld i hemmet. Respondenter med höga poäng på bevittnande av våld i hemmet hade i genomsnitt en lägre utbildningsnivå. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det undersökta samplet av finlandssvenskar bosatta i västra Finland upplevde en hög nivå av social integration i samhället. Nivån av social integration hade ett klart samband med psykologiskt välbefinnande inom samplet. Det fanns också ett tydligt samband mellan deras personliga nivå av social integration och proaktiva attityder till integrering av immigranter. Respondenternas nivå av proaktiva attityder till integrering av immigranter hade ett negativt samband med stark identifikation med deras egen folkgrupp. Det förekom också ett negativt samband mellan bevittnande av våld i hemmet och dels personlig social integrationsnivå, dels proaktiva attityder till integrering av immigranter. Betydelsen av ålder, kön och utbildningsnivå diskuteras i de publicerade originalpublikationerna och i avhandlingens introduktionsdel.