Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik
Svanbäck-Laaksonen, Mikaela (2022-11-04)
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
04.11.2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4223-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4223-6
Tiivistelmä
Fokus i den här avhandlingen är på lärmiljöns betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter (GMF) och har riktat blicken mot tre perspektiv. Med utgångspunkt i barn-, lärmiljö- och lärarperspektiv är det övergripande syftet med denna avhandling att öka kunskapen om lärmiljöns betydelse för barns möjligheter att utöva och lära sig GMF inom småbarnspedagogiken. Syftet nås genom att studera hur lärmiljön kan stödja barns utövande och lärande av GMF och hur didaktiskt arbete kan förstås i relation till barns utövande och lärande av GMF.
Studiens teoretiska ramverk vilar på en sociokulturell och dynamisk systemteoretisk grund. Kontexten för studien utgörs av småbarnspedagogiken i Österbotten, Finland. Forskningsdata har samlats in från olika daghemskontexter: avdelningar med 1–3-åringar och avdelningar med 3–5-åringar med respektive personal. De primära datainsamlingsmetoderna är observationer med videoinspelningar, anteckningsmaterial från handledningstillfällen och individuella intervjuer. Kvalitativa data har analyserats utifrån ett induktivt och abduktivt förhållningssätt med kvalitativ analys. Det insamlade data från observationer med videoinspelningar har också kodats till numeriska data och analyserats utifrånen kvantitativ metod.
Avhandlingen bygger på tre delstudier. Den första delstudien fokuserade på tvååringars spontana utövande av GMF. Studien undersökte vilka GMF tvååringar utövade och frekvensen av dem samt vilka aspekter urskildes och varierades i barnens utövande av GMF. Den första delstudien utgår från ett barnperspektiv. Fem barn har under 20 dagar observerats med hjälp av videoinspelningar. Transkriptioner av observationerna utgör datamaterialet. Den andra delstudien riktade in sig på att genom interaktiv forskning analysera förändringsarbete kring lärmiljön inomhus på daghem. Förändringsarbetet hade fokus på att lärmiljön skulle utvecklas så att den stödjer barns utövande av GMF. Studien undersökte vilka faktorer i förändringsarbetet som var centrala för att förändra lärmiljön inomhus så den stödjer barns utövande av GMF. Den andra delstudien utgår från ett lärmiljöperspektiv. Nio daghemsavdelningar med respektive personal och barn deltog i förändringsarbetet under ettårs tid där anteckningsmaterial från handledningstillfällena med personalen utgör datamaterialet. Den tredje delstudien hade fokus på lärares pedagogiska arbete som stödjer barns utövande och lärande av GMF i daghem. Studien synliggör lärares erfarenheter och kunskaper kring det pedagogiska arbetet med grundläggande motoriska färdigheter. Den tredje delstudien utgår från ett lärarperspektiv och transkriptioner av 16 individuella intervjuer utgör datamaterialet.
Resultaten från den kvantitativa analysen i första delstudien visade att barnen utövade balansfärdigheter vid 56 procent av tillfällena, rörelsefärdigheter vid 41 procent av tillfällena och hanteringsfärdigheter vid endast 3 procent av tillfällena. Sammanlagt utövade barnen 19 olika balansfärdigheter, fem olika rörelsefärdigheter och fem olika hanteringsfärdigheter. Resultaten av utövandet av de olika GMF visade en stor spridning mellan barnen och antalet tillfällen. Resultaten från den kvalitativa analysen med variationsteorin som analysredskap visade på aspekter som barnen kan behöva urskilja och erfara för att lära sig GMF. Baserat på resultaten kan skönjas att barn själva kan skapa mönster av variation och på så sätt utveckla och lära sig färdigheter. Barn kan, genom att variera sitt utövande i termer av riktning, höjd, underlag och så vidare, skapa förståelse och lära sig GMF. Resultaten från den andra delstudien visade på att förändringar i bland annat personalens förhållningssätt och organisation kan ge barn flera möjligheter att utöva GMF. Baserat på resultaten handlar det om personalens professionella utveckling och lärande för att förändra lärmiljön inomhus. I analysen av förändringsprocessen framträder faktorer som är centrala och visar på fyra teman som ses mer betydelsefulla i utbildningsförändringen. Resultaten från den tredje delstudien visade att lärarna var överens om vikten av att barnen behöver träna på GMF. Lärarna lyfte fram sin egen aktivitet som viktig i barns lärande av GMF. Resultaten visade på lärarnas mångsidiga arbete som kan ha betydande konsekvenser för det pedagogiska arbete som stödjer barns lärande av GMF i daghem. På basen av resultaten beskriver lärarna i denna delstudie att de bedriver en mångsidig och målinriktad pedagogisk verksamhet. Barnen ges möjligheter att utveckla och lära sig GMF på olika sätt vid olika tillfällen under dagen.
Sammanfattningsvis belyser resultaten från avhandlingens tre delstudier vikten av att fysisk-, social- och pedagogisk lärmiljö samspelar för att barnen ska ges möjligheter att utöva och lära sig GMF. Avhandlingen presenterar en förståelse av lärmiljöns betydelse som stöd för barns utövande och lärande av GMF samt det didaktiska arbete som lärare bedriver för att stödja barn i deras utövande och lärande av GMF. Hur lärmiljön utformas har betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av GMF. När den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg. The aim of this thesis is to increase knowledge on the importance of the learning environment for children’s opportunities to exercise and learn fundamental motor skills (FMS) in early childhood education (ECE). The thesis has focused on three perspectives: child, learning environment and teacher. The aim was achieved by studying how the learning environment can support children’s exercise and learning of FMS and how didactic work can be understood in relation to children’s exercise and learning of FMS.
The theoretical framework of the study is based on a sociocultural and dynamic-systems theoretical foundation. The context for the study is ECE in Ostrobothnia, Finland. Research data was collected from different ECE settings: units with one-to-three-year-olds, units with three-to-five-year-olds and staff. The main data-collection methods comprised observations with video recordings, notes from supervision and individual interviews. Qualitative data was analysed on the basis of an inductive and abductive approach with qualitative analysis. The data collected from observations with video recordings was also coded into numerical data and analysed based on a quantitative method.
The thesis is based on three substudies. The first substudy focused on two-year-olds’ spontaneous exercise of FMS. The study examined what FMS two-year-olds exercised and the frequency, as well as what aspects could be discerned and varied in the children’s exercise of FMS. The first substudy had a child perspective. The second substudy focused on analysing educational change around indoor learning environments in ECE settings through interactive research. The study examined which factors are central in educational change concerning indoor learning environments in order to support children’s exercise of FMS. The second substudy was based on a learning-environment perspective. The third substudy focused on teachers’ pedagogical work in supporting children’s learning of FMS in ECE. The study highlighted teachers’ experiences and knowledge about the pedagogical work with FMS. The third substudy had a teacher perspective.
The results from the first substudy showed that the children exercised stability skills on 56% of the occasions, locomotor skills on 41% of the occasions and object control skills on only 3% of the occasions. These results demonstrated that children themselves can create patterns of variation and thus develop and learn skills. By varying their exercise in terms of direction, height, surface, etc., children can create understanding and learn FMS. The results from the second substudy showed that changes in, for example, staff attitudes and organization can give children more opportunities to exercise FMS. In the analysis of the change process, factors emerged that are central and point to four themes that are significant in educational change. The results from the third substudy showed that the teachers’ versatile efforts can have significant consequences for the pedagogical work of supporting children’s learning of FMS in ECE. On the basis of the results, the teachers in this substudy conducted a versatile and goal-oriented pedagogical activity. Children are given opportunities to develop and learn FMS in different ways at different times during the day.
In summary, the results from the three substudies of the thesis highlight the importance of physical, social and educational learning environments for children to be given opportunities to exercise and learn FMS. The thesis presents an understanding of the importance of the learning environment as support for children’s exercise and learning of FMS, as well as the didactic work that teachers conduct to support children in their exercise and learning of FMS. How the learning environment is designed influences children’s opportunities to exercise and learn FMS. When the physical, social and educational learning environments interact, the learning environment as a whole can be a didactic tool.
Studiens teoretiska ramverk vilar på en sociokulturell och dynamisk systemteoretisk grund. Kontexten för studien utgörs av småbarnspedagogiken i Österbotten, Finland. Forskningsdata har samlats in från olika daghemskontexter: avdelningar med 1–3-åringar och avdelningar med 3–5-åringar med respektive personal. De primära datainsamlingsmetoderna är observationer med videoinspelningar, anteckningsmaterial från handledningstillfällen och individuella intervjuer. Kvalitativa data har analyserats utifrån ett induktivt och abduktivt förhållningssätt med kvalitativ analys. Det insamlade data från observationer med videoinspelningar har också kodats till numeriska data och analyserats utifrånen kvantitativ metod.
Avhandlingen bygger på tre delstudier. Den första delstudien fokuserade på tvååringars spontana utövande av GMF. Studien undersökte vilka GMF tvååringar utövade och frekvensen av dem samt vilka aspekter urskildes och varierades i barnens utövande av GMF. Den första delstudien utgår från ett barnperspektiv. Fem barn har under 20 dagar observerats med hjälp av videoinspelningar. Transkriptioner av observationerna utgör datamaterialet. Den andra delstudien riktade in sig på att genom interaktiv forskning analysera förändringsarbete kring lärmiljön inomhus på daghem. Förändringsarbetet hade fokus på att lärmiljön skulle utvecklas så att den stödjer barns utövande av GMF. Studien undersökte vilka faktorer i förändringsarbetet som var centrala för att förändra lärmiljön inomhus så den stödjer barns utövande av GMF. Den andra delstudien utgår från ett lärmiljöperspektiv. Nio daghemsavdelningar med respektive personal och barn deltog i förändringsarbetet under ettårs tid där anteckningsmaterial från handledningstillfällena med personalen utgör datamaterialet. Den tredje delstudien hade fokus på lärares pedagogiska arbete som stödjer barns utövande och lärande av GMF i daghem. Studien synliggör lärares erfarenheter och kunskaper kring det pedagogiska arbetet med grundläggande motoriska färdigheter. Den tredje delstudien utgår från ett lärarperspektiv och transkriptioner av 16 individuella intervjuer utgör datamaterialet.
Resultaten från den kvantitativa analysen i första delstudien visade att barnen utövade balansfärdigheter vid 56 procent av tillfällena, rörelsefärdigheter vid 41 procent av tillfällena och hanteringsfärdigheter vid endast 3 procent av tillfällena. Sammanlagt utövade barnen 19 olika balansfärdigheter, fem olika rörelsefärdigheter och fem olika hanteringsfärdigheter. Resultaten av utövandet av de olika GMF visade en stor spridning mellan barnen och antalet tillfällen. Resultaten från den kvalitativa analysen med variationsteorin som analysredskap visade på aspekter som barnen kan behöva urskilja och erfara för att lära sig GMF. Baserat på resultaten kan skönjas att barn själva kan skapa mönster av variation och på så sätt utveckla och lära sig färdigheter. Barn kan, genom att variera sitt utövande i termer av riktning, höjd, underlag och så vidare, skapa förståelse och lära sig GMF. Resultaten från den andra delstudien visade på att förändringar i bland annat personalens förhållningssätt och organisation kan ge barn flera möjligheter att utöva GMF. Baserat på resultaten handlar det om personalens professionella utveckling och lärande för att förändra lärmiljön inomhus. I analysen av förändringsprocessen framträder faktorer som är centrala och visar på fyra teman som ses mer betydelsefulla i utbildningsförändringen. Resultaten från den tredje delstudien visade att lärarna var överens om vikten av att barnen behöver träna på GMF. Lärarna lyfte fram sin egen aktivitet som viktig i barns lärande av GMF. Resultaten visade på lärarnas mångsidiga arbete som kan ha betydande konsekvenser för det pedagogiska arbete som stödjer barns lärande av GMF i daghem. På basen av resultaten beskriver lärarna i denna delstudie att de bedriver en mångsidig och målinriktad pedagogisk verksamhet. Barnen ges möjligheter att utveckla och lära sig GMF på olika sätt vid olika tillfällen under dagen.
Sammanfattningsvis belyser resultaten från avhandlingens tre delstudier vikten av att fysisk-, social- och pedagogisk lärmiljö samspelar för att barnen ska ges möjligheter att utöva och lära sig GMF. Avhandlingen presenterar en förståelse av lärmiljöns betydelse som stöd för barns utövande och lärande av GMF samt det didaktiska arbete som lärare bedriver för att stödja barn i deras utövande och lärande av GMF. Hur lärmiljön utformas har betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av GMF. När den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg.
The theoretical framework of the study is based on a sociocultural and dynamic-systems theoretical foundation. The context for the study is ECE in Ostrobothnia, Finland. Research data was collected from different ECE settings: units with one-to-three-year-olds, units with three-to-five-year-olds and staff. The main data-collection methods comprised observations with video recordings, notes from supervision and individual interviews. Qualitative data was analysed on the basis of an inductive and abductive approach with qualitative analysis. The data collected from observations with video recordings was also coded into numerical data and analysed based on a quantitative method.
The thesis is based on three substudies. The first substudy focused on two-year-olds’ spontaneous exercise of FMS. The study examined what FMS two-year-olds exercised and the frequency, as well as what aspects could be discerned and varied in the children’s exercise of FMS. The first substudy had a child perspective. The second substudy focused on analysing educational change around indoor learning environments in ECE settings through interactive research. The study examined which factors are central in educational change concerning indoor learning environments in order to support children’s exercise of FMS. The second substudy was based on a learning-environment perspective. The third substudy focused on teachers’ pedagogical work in supporting children’s learning of FMS in ECE. The study highlighted teachers’ experiences and knowledge about the pedagogical work with FMS. The third substudy had a teacher perspective.
The results from the first substudy showed that the children exercised stability skills on 56% of the occasions, locomotor skills on 41% of the occasions and object control skills on only 3% of the occasions. These results demonstrated that children themselves can create patterns of variation and thus develop and learn skills. By varying their exercise in terms of direction, height, surface, etc., children can create understanding and learn FMS. The results from the second substudy showed that changes in, for example, staff attitudes and organization can give children more opportunities to exercise FMS. In the analysis of the change process, factors emerged that are central and point to four themes that are significant in educational change. The results from the third substudy showed that the teachers’ versatile efforts can have significant consequences for the pedagogical work of supporting children’s learning of FMS in ECE. On the basis of the results, the teachers in this substudy conducted a versatile and goal-oriented pedagogical activity. Children are given opportunities to develop and learn FMS in different ways at different times during the day.
In summary, the results from the three substudies of the thesis highlight the importance of physical, social and educational learning environments for children to be given opportunities to exercise and learn FMS. The thesis presents an understanding of the importance of the learning environment as support for children’s exercise and learning of FMS, as well as the didactic work that teachers conduct to support children in their exercise and learning of FMS. How the learning environment is designed influences children’s opportunities to exercise and learn FMS. When the physical, social and educational learning environments interact, the learning environment as a whole can be a didactic tool.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [103]