Klimatet och det urbana boendet: case Helsingfors : En kvalitativ fallstudie om den urbana styrningen av boendet och klimatet
Holmström, Matilda S. (2022)
Holmström, Matilda S.
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022092159831
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022092159831
Tiivistelmä
Det råder inget tvivel om att urbana områden har en stor klimatpåverkan. Städer ses både som pådrivare, och som nyckelaktörer i bekämpningen av, klimatförändringar. För att garantera social och ekonomisk utveckling krävs ett säkert och stabilt klimat. Av denna anledning är klimatstyrning en av städernas viktigaste framtida uppgifter. Finlands befolkning blir allt mer urban, och därför är det av intresse att analysera sambandet mellan det urbana boendet och klimatförändringarna, och framför allt, hur den urbana styrningen av detta samband ser ut. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur relationen mellan det urbana boendet och klimatet styrs, och mer specifikt analysera vilken roll staden har i styrningen. Empiriskt undersöks styrningen av, och sambandet mellan, det urbana boendet och klimatförändringarna, genom analys av valda styrdokument i fallstudieobjektet Helsingfors stad. Studien är således en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med forskningen är att få en teoretisk snarare än statistisk generalisering av sambandet mellan, och styrningen av, urbant boende och klimatpolitiken. Det går inte att empiriskt visa att det är bättre för klimatet att bo urbant. Täthet borde erbjuda relativa fördelar för urbant boende, vilket det också till viss del tycks göra gällande de fysiska strukturerna kring boende och transport. Däremot bidrar den urbana livsstilen, präglad av välstånd, rörlighet och hög och parallell konsumtion, till att stadsbor ändå tycks ha en större inverkan på klimatet än de som bor på landsbygden. Helsingfors stads visioner för stadsutveckling vilar på expansion och förtätning, vilket uttrycks ha enbart positiva effekter på klimatet. I Helsingfors koncentreras styrningen av det urbana boendet och dess klimateffekter på boendets strukturella egenskaper, främst trafikplaneringen planering av markanvändning. Den urbana livsstilen fördubblar stadens utsläpp, men beaktas inte i klimatkalkylerna och därmed inte heller i de klimatpolitiska målen. Helsingfors försöker styra indirekta utsläpp genom att möjliggöra hållbara val. Styrningen av beteende sker till stor del genom skapandet av en tät stadsstruktur, som förväntas möjliggöra en klimatvänlig livsstil. Styrningen av Helsingfors, det urbana boendet och klimatet, sker genom flernivåsstyrning. Det finns en vilja och självupplevd syn av staden som ledare och samordnare av en bredare urban klimatpolitik. Staden har en central roll i styrningen av det urbana boendet, och dess effekter på klimatet.