Vem litar finlandssvenskarna på? : En jämförelse av det sociala förtroendet hos svensk- och finskspråkiga i Finland
Eklund, Jesper (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022081755702
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022081755702
Tiivistelmä
Empirisk forskning visar att socialt förtroende är en fundamental samhällsresurs. Finlandssvenskarna har blivit ett intressant forskningstema eftersom forskning antytt att svenskspråkiga har högre mellanmänsklig tillit jämfört den finskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Dock existerar forskningsluckor på området på grund av socialt förtroende inte systematiskt jämförts mellan språkgrupperna och frågan består vad som kan förklara skillnaderna i förtroendenivåerna mellan de två språkgrupperna i Finland.
Syftet med avhandlingen är att: analysera och jämföra det sociala förtroendet bland svensk- och finskspråkiga i Finland samt att undersöka vilka faktorer som kan förklara nivån av socialt förtroende. Frågeställningarna som ska besvaras i avhandlingen är: 1) Hur har det sociala förtroendet utvecklats över tid hos svensk- och finskspråkiga i Finland? och 2) Vilka bakomliggande faktorer förklarar uppkomsten av det sociala förtroendet hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen?
Genom statistiska analyser utifrån datamaterial från Barometern, European Social Survey (ESS) och den finländska valundersökningen (FNES) besvarades forskningsfrågorna. För det första antyder resultatet att medan svenskspråkiga hade ett högre generaliserat förtroende 2002 har det generaliserade förtroendet stagnerat på så sätt att svenskspråkigas generaliserade förtroende har hållits på en stabil nivå medan finskspråkigas förtroende har ökat en aning till en jämlik nivå till den svenskspråkiga befolkningsgruppen. För det andra visar resultatet att det partikulära förtroendet har ökat signifikant hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen mellan 2002 och 2019, vilket återspeglas att förtroendet för familj, vänner, grannar och arbets- och studiekamrater har ökat. Resultat från de multivariabla regressionsanalyserna visar att civilstånd, utbildning, deltagande i formella nätverk och upplevd samhörighet med övriga svenskspråkiga är faktorer som förklarar nivån av generaliserat förtroende och partikulärt förtroende hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen.
Syftet med avhandlingen är att: analysera och jämföra det sociala förtroendet bland svensk- och finskspråkiga i Finland samt att undersöka vilka faktorer som kan förklara nivån av socialt förtroende. Frågeställningarna som ska besvaras i avhandlingen är: 1) Hur har det sociala förtroendet utvecklats över tid hos svensk- och finskspråkiga i Finland? och 2) Vilka bakomliggande faktorer förklarar uppkomsten av det sociala förtroendet hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen?
Genom statistiska analyser utifrån datamaterial från Barometern, European Social Survey (ESS) och den finländska valundersökningen (FNES) besvarades forskningsfrågorna. För det första antyder resultatet att medan svenskspråkiga hade ett högre generaliserat förtroende 2002 har det generaliserade förtroendet stagnerat på så sätt att svenskspråkigas generaliserade förtroende har hållits på en stabil nivå medan finskspråkigas förtroende har ökat en aning till en jämlik nivå till den svenskspråkiga befolkningsgruppen. För det andra visar resultatet att det partikulära förtroendet har ökat signifikant hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen mellan 2002 och 2019, vilket återspeglas att förtroendet för familj, vänner, grannar och arbets- och studiekamrater har ökat. Resultat från de multivariabla regressionsanalyserna visar att civilstånd, utbildning, deltagande i formella nätverk och upplevd samhörighet med övriga svenskspråkiga är faktorer som förklarar nivån av generaliserat förtroende och partikulärt förtroende hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen.