Gester och ordförrådsutveckling - sambandet mellan användningen av gester vid 13 månaders ålder och expressivt ordförråd vid 24 månaders ålder

Abstract

Innan barn börjar producera tal använder de gester och ljudande. Gester är rörelser i ansikte och kropp som används för att underlätta kommunikationen. Barn börjar använda gester mellan 8–14 månaders ålder och de första orden produceras kring 1-års ålder. Tal och gester börjar samordnas vid slutet av ett-ords-stadiet. Tal tillsammans med gest har samma semantiska innebörd som barns första tvåordssatser. Gester har visat sig inverka positivt på ordförrådets storlek, meningskomplexiteten och syntaxen. Det expressiva ordförrådet har i sin tur en positiv inverkan på senare språkutveckling och akademiska färdigheter.

Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka sambandet mellan användningen av gester vid 13 månaders ålder och ordförrådets storlek vid 24 månaders ålder hos finskspråkiga barn. Vidare undersöktes också om demografiska faktorer har en inverkan på ordförrådets storlek. Avhandlingen är en del av kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt”. Deltagarna i föreliggande studie bestod av 559 barn. Datat om gester och det expressiva ordförrådet samlades in då barnen var 13 och 24 månader gamla. Vid datainsamlingen användes den standardiserade finska versionen av MacArthur Communicative Development Inventory (MCDI). Gesterna delades in i tre kategorier: deiktiska gester, objektgester och rutingester.

Resultaten visade att det fanns ett positivt samband mellan användningen av gester vid 13 månaders ålder och det expressiva ordförrådets storlek vid 24 månaders ålder. Det totala antalet gester barnen använde hade den största påverkan på ordförrådets storlek följt av objektgester, rutingester och till sist deiktiska gester. Av de demografiska faktorerna hade barnets kön, föräldrarnas yrkesposition samt pappans utbildningsgrad en inverkan på det expressiva ordförrådets storlek.

Gester kunde till en större grad inkluderas i logopedisk bedömning och intervention eftersom det har visat sig påverka det senare expressiva ordförrådet. Framtida forskning kunde undersöka om sambandet mellan gester och det expressiva ordförrådet kvarstår hos barn även vid andra åldrar eller vid mätning med andra metoder än föräldraenkäter.