“Du studerar och så kommer du in i arbetslivet.” : En kvalitativ intervjustudie om evidensbaserad praktik inom socialvården i Finland
Illanvuori, Jonna (2022)
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022082556273
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022082556273
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att utforska hur finländska socialarbetare upplever evidensbaserad praktik, EBP i socialvården. Med EBP syftar man till att nyttja bästa vetenskapliga kunskap i klientarbetet, och för att utveckla den vetenskapliga kunskapen vill man ta tillvara på erfarenhetskunskap från arbetsfältet.
Universiteten är enligt vissa den enda kraften som i Finland pratar om och utvecklar EBP i socialt arbete. Huruvida finländska socialarbetare själva upplever sig ha goda förutsättningar att tillämpa EBP i sitt dagliga arbete är ett tidigare outforskat område.
Frågeställningarna som utgör grunden för avhandlingen är följande:
1. Är evidensbaserad praktik bekant som begrepp och arbetssätt hos socialarbetare på fältet?
2. Hur anser man att EBP beaktas generellt?
3. Har socialarbetare själva använt sig av EBP som arbetssätt, och hur?
4. Ifall EBP inte är bekant, vad beror det på?
Den empiriska undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar i Österbottens välfärdsområde. Socialarbetarna som deltog hade tagit sin socialarbetarexamen under de senaste sex åren. Materialet som samlades genom intervjuerna analyserades slutligen genom kvalitativ innehållsanalys.
Den teoretiska referensram som användes som tolkningsram för analysen innehåller två huvudsakliga delar: översikt av 1) socialt arbete i förändring och 2) EBP:s bakgrund. I avsnittet om det sociala arbetets förändringar tas följande saker upp mer ingående: professionalisering och akademisering av socialt arbete samt socialarbetarens roll i välfärdsorganisationen. Avsnittet om EBP redogör för tillgänglig litteratur och tidigare forskning om EBP:s utveckling och implementering i främst Finland, med Sverige som exemplifierande jämförelseland.
Forskningsresultatet stärkte tidigare (i Sverige) utförd empirisk forskning inom ämnet. Socialarbetare är omedvetna om verksamhetens eventuella EBP-mål, och man kan inte direkt påstå sig arbeta EBP-medvetet. En viss konflikt mellan praktiska och teoretiska kunskapskällor framstod påverka hur man förhåller sig till EBP; något som i tidigare forskning tagits upp som en betydande utmaning för eventuell implementering av EBP.
Universiteten är enligt vissa den enda kraften som i Finland pratar om och utvecklar EBP i socialt arbete. Huruvida finländska socialarbetare själva upplever sig ha goda förutsättningar att tillämpa EBP i sitt dagliga arbete är ett tidigare outforskat område.
Frågeställningarna som utgör grunden för avhandlingen är följande:
1. Är evidensbaserad praktik bekant som begrepp och arbetssätt hos socialarbetare på fältet?
2. Hur anser man att EBP beaktas generellt?
3. Har socialarbetare själva använt sig av EBP som arbetssätt, och hur?
4. Ifall EBP inte är bekant, vad beror det på?
Den empiriska undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar i Österbottens välfärdsområde. Socialarbetarna som deltog hade tagit sin socialarbetarexamen under de senaste sex åren. Materialet som samlades genom intervjuerna analyserades slutligen genom kvalitativ innehållsanalys.
Den teoretiska referensram som användes som tolkningsram för analysen innehåller två huvudsakliga delar: översikt av 1) socialt arbete i förändring och 2) EBP:s bakgrund. I avsnittet om det sociala arbetets förändringar tas följande saker upp mer ingående: professionalisering och akademisering av socialt arbete samt socialarbetarens roll i välfärdsorganisationen. Avsnittet om EBP redogör för tillgänglig litteratur och tidigare forskning om EBP:s utveckling och implementering i främst Finland, med Sverige som exemplifierande jämförelseland.
Forskningsresultatet stärkte tidigare (i Sverige) utförd empirisk forskning inom ämnet. Socialarbetare är omedvetna om verksamhetens eventuella EBP-mål, och man kan inte direkt påstå sig arbeta EBP-medvetet. En viss konflikt mellan praktiska och teoretiska kunskapskällor framstod påverka hur man förhåller sig till EBP; något som i tidigare forskning tagits upp som en betydande utmaning för eventuell implementering av EBP.