Vem äter blåstång? – Medborgarforskning som en metod för att undersöka blåstångens evertebratsamhällen i Skärgårdshavet
Nieminen, Anniina (2022)
Nieminen, Anniina
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022080553111
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022080553111
Tiivistelmä
Medborgarforskning är en typ av forskning där allmänheten aktivt deltar i forskningen. Medborgarforskning kan fungera som stöd till traditionell forskning samt utöka allmänhetens kunskap om miljön. Blåstång är en ikonisk Östersjöart som erbjuder mat och habitat för fiskar och evertebrater. Det är väl känt vilka arter som lever vid blåstång men det finns väldigt lite information om hur evertebratsamhällen varierar bland annat längs med eutrofieringsgradienter. Avsikten med denna studie var att evaluera lämpligheten av medborgarforskning som en metod i marin ekologisk forskning, samt att studera hur blåstångens evertebratsamhällen varierar längs en eutrofieringsgradient (dividerat i bra, tillfredställande och dålig eutrofieringsklass). Data samlades i Skärgårdshavet på tre olika sätt: Medborgare samlade data med en enkel medborgarforskningsmetod, forskare samlade in kontrolldata med samma medborgarforskningsmetod, och data samlades in även med en traditionell forskningsmetod. Medborgardata och kontrolldata var lika, vilket betyder att när metoden är enkel kan medborgare samla in data av lika bra kvalitet som forskare. Däremot skilde medborgar- och kontrolldata signifikant från traditionella forskardata. Detta berodde på att den traditionella forskningsmetoden gav en noggrannare bild av blåstångens evertebratsamhällen än medborgarforskningmetoden. Tångmärlor var typiska för den dåliga och tillfredställande statusklassen i båda metoderna, även om det var inte möjligt att fånga och identifiera små tångmärlor med medborgarforskningsmetoden i samma utsträckning som med den traditionella forskningsmetoden. Abundansen av slamkrabbor (Rhithtropanopeus harrisii) var högre med medborgarforskningsmetoden än med den traditionella forskningsmetoden. Slamkrabbor observerades bara i den dåliga och tillfredställande statusklassen med båda metoderna. Stora och långsamma djur såsom slamkrabbor kan vara lämpligare för att studera med hjälp av medborgarforskning än små och snabba djur såsom tångmärlor. Resultaten visar att medborgarforskning kan tillämpas i marin ekologisk forskning, men marknadsföring kräver arbete och forskningsmetoden måste vara tillräckligt enkel. Citizen science is a type of research that includes active participation from the public. Citizen science can be a good addition to more traditional scientific research, while also contributing to knowledge that citizens have about the environment. Bladderwrack is an iconic species of the Baltic Sea; it is easy to recognize, and it provides food and habitat to fishes and invertebrates. The species that live in bladder wrack are well known but only little research on how invertebrate communities vary between different eutrophication gradients exist. The goal of the study was to evaluate the suitability of citizen science as a method in marine ecological research and to study how the invertebrate communities of bladderwrack vary within a eutrophication gradient (divided in good, moderate, and poor eutrophication status areas). The data was collected in the Finnish Archipelago Sea in three different ways: Citizens collected data with a simple citizen science method, researchers collected control data with the citizen science method, and data was also collected with a traditional research method. Citizen science data and control data were similar, which means that when the method is simple, citizens can collect high quality data. When the citizen science data and control data were compared with the traditional research data, there were significant differences. That was because the traditional research method gave a more detailed picture of bladderwrack’s invertebrate communities than the citizen science method. Amphipods were typical for the bad and moderate status classes in both methods, but it was not possible to catch and identify small amphipods with the citizen science method to the same extent as in the traditional research method. The abundance of harris mud crabs (Rhithtropanopeus harrisii) was larger in the citizen science method than in the traditional research method. Harris mud crabs were only observed in the poor and moderate status classes in both methods. Large and slow animals, such as harris mud crabs, can be better study objects for citizen science than small and fast animals, such as amhipods. The results show that citizen science can function in marine ecological research, but marketing requires work, and the study method must be simple enough.