Periodiseringsanomalin på den finska aktiemarknaden : Resultat från en kvantitativ dataanalys av listade bolag på Helsingforsbörsen

Abstract

Att investerare misslyckas med att urskilja kvalitetsegenskaper i företagens resultatkomponenter och att detta skulle leda till felaktigt prissatta aktier är ett fenomen som fått benämningen periodiseringsanomalin. Genom att utnyttja anomalins grundantagande, skulle man via en hedgehandelsstrategi kunna uppnå överavkastning på aktiemarknaden. Detta är ett fenomen som fått mycket uppmärksamhet inom den akademiska världen och även i ett internationellt sammanhang. Trots detta har väldigt lite undersökningar gjorts där den finska aktiemarknaden har varit representerad. Därför var denna avhandlings syfte att undersöka om en handelsstrategi baserad på periodiseringsanomalin skulle generera en statistiskt signifikant överavkastning på den finska aktiemarknaden. Avhandlingens syfte besvarades genom att det gjordes en kvantitativ dataanalys av listade bolag på Helsingforsbörsen. Samplet bestod av totalt 1040 årsobservationer från totalt 94st bolag som var listade på Helsingforsbörsens huvudlista. För undersökningen användes bokslutsdata för räkenskapsperioderna 2005–2018. Bokslutsdata användes för att sammanställa 10st portföljer enligt nivån av periodiseringskomponenter i resultaten. Efter detta sammanställdes en hedgeportfölj, där en kort position togs i portföljen med högsta nivån av periodiseringar och en lång position i portföljen med minst periodiseringar. Detta gjordes för varje år, där investeringsperioden började 4 månader efter räkenskapsperiodens utgång och sträckte sig ett år framåt. Detta gjordes även för de kommande två åren fram till observationsåret 2016, varefter det sänktes till ett år framåt för observationsåret 2017 och för det sista observationsåret 2018 räknades det endast en årsavkastning. Avkastningarna kalkylerades som ett medeltal av investeringsåret för varje observationsår ifråga. Avkastningarna riskjusterades genom att använda CAPM och sammanställdes som ett medeltal för tidsperioden. Hedgeportföljens avkastning representerade undersökningens handelsstrategi. Enligt resultatet från undersökningen genererade handelsstrategin en statistiskt signifikant överavkastning i medeltal för strategins andra år och således var första och tredje årets avkastningar i medeltal inte statistiskt signifikanta. Däremot kan överavkastningen för handelsstrategins andra år inte på ett tillförlitligt sätt påstås bero på periodiseringsanomalins fundament. Nämnvärt är att denna undersöknings tidsperiod och datasampel är relativt begränsade, vilket kan påverka undersökningens resultat. Även tillämpad metod har sina begränsningar. I denna undersökning beaktades inte transaktionskostnader vid implementeringen av handelsstrategin. Transaktionskostnaderna kunde ses som ett tecken på begränsningar av arbitrage. Denna undersökning tillämpade emellertid endast CAPM som mått för riskjustering. Det kunde vara intressant att inkludera flera olika mått för risk samt transaktionskostnadernas påverkan i framtida studier. Även fortsatta studier i orsakerna bakom den statistiskt signifikanta överavkastningen för handelsstrategins andra år kunde vara intressant.