Socialt kompetenta flickor och fysiskt aktiva pojkar : En studie om hur genus konstrueras i barnets plan för småbarnspedagogik
Wik, Elin (2022)
Wik, Elin
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022062048079
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022062048079
Tiivistelmä
Denna magisteravhandling undersöker hur genus görs i den pedagogiska dokumentationen i småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik (Utbildningsstyrelsen, 2018) betonar en genussensitiv småbarnspedagogik, vilket innebär att könsbundna förväntningar inte ska få begränsa barnens valmöjligheter.
En grundsyn är att genus konstrueras i vardagspraktiker (Walkerdine & Lucey, 1989). Detta sker bland annat i den pedagogiska dokumentationen genom att barn och deras aktiviteter kategoriseras utgående från rådande normer som styr pedagogernas uppfattningar om vad som är normalt respektive onormalt för barnen utifrån deras kön (Dahlberg m.fl., 2014).
Avhandlingens syfte är att synliggöra hur genus görs i den pedagogiska dokumentationen inom småbarnspedagogiken. Avhandlingen utgår från följande forskningsfråga som formulerats med utgångspunkt i avhandlingens syfte:
- Hur konstrueras genus i barnets plan för småbarnspedagogik?
För att besvara denna forskningsfråga har kvalitativ metod använts med diskursanalys som forskningsansats. Avhandlingens datamaterial har bestått av cirka 30 barns planer för småbarnspedagogik. Materialet har samlats in genom dokumentinsamling från flera daghem i Svenskfinland. Barnens planer för småbarnspedagogik har analyserats med inspiration av Bolander och Fejes (2019) diskursanalytiska frågor. Resultatet presenteras i form av fyra diskurser som har utformats för att synliggöra hur genus konstrueras genom de beskrivningar av barnet som görs i barnets plan för småbarnspedagogik.
Resultatet visar att flickors och pojkars intressen och färdigheter framställs som olika varandra. Detta synliggörs bland annat genom att pojkar uppmuntras till fysiska aktiviteter, medan flickor styrs till lugna lekar. Resultatet visar även att förväntningar på barnen är olika beroende på barnets kön. Sociala färdigheter i relation till andra barn och pedagoger värdesätts högt för flickor. Flickor förväntas utveckla en förmåga att lösa konfliktsituationer själva, i kombination med att deras socioemotionella färdigheter stöds. Pojkar förväntas å sin sida inte visa sig känsliga och framom att stödja pojkars socioemotionella färdigheter förväntas de utveckla mod nog för att verbalt kunna söka stöd av pedagoger i känslofyllda situationer.
För att uppnå jämställdhet i småbarnspedagogiken behöver situationer i vardagen där barn bemöts olika utifrån deras kön synliggöras. Genom att utveckla en medvetenhet kring hur genus görs i den pedagogiska dokumentationen inom småbarnspedagogiken kan könsgränser utmanas och överskridas. På så sätt skapas möjligheter för barnen att göra val oavsett kön.
En grundsyn är att genus konstrueras i vardagspraktiker (Walkerdine & Lucey, 1989). Detta sker bland annat i den pedagogiska dokumentationen genom att barn och deras aktiviteter kategoriseras utgående från rådande normer som styr pedagogernas uppfattningar om vad som är normalt respektive onormalt för barnen utifrån deras kön (Dahlberg m.fl., 2014).
Avhandlingens syfte är att synliggöra hur genus görs i den pedagogiska dokumentationen inom småbarnspedagogiken. Avhandlingen utgår från följande forskningsfråga som formulerats med utgångspunkt i avhandlingens syfte:
- Hur konstrueras genus i barnets plan för småbarnspedagogik?
För att besvara denna forskningsfråga har kvalitativ metod använts med diskursanalys som forskningsansats. Avhandlingens datamaterial har bestått av cirka 30 barns planer för småbarnspedagogik. Materialet har samlats in genom dokumentinsamling från flera daghem i Svenskfinland. Barnens planer för småbarnspedagogik har analyserats med inspiration av Bolander och Fejes (2019) diskursanalytiska frågor. Resultatet presenteras i form av fyra diskurser som har utformats för att synliggöra hur genus konstrueras genom de beskrivningar av barnet som görs i barnets plan för småbarnspedagogik.
Resultatet visar att flickors och pojkars intressen och färdigheter framställs som olika varandra. Detta synliggörs bland annat genom att pojkar uppmuntras till fysiska aktiviteter, medan flickor styrs till lugna lekar. Resultatet visar även att förväntningar på barnen är olika beroende på barnets kön. Sociala färdigheter i relation till andra barn och pedagoger värdesätts högt för flickor. Flickor förväntas utveckla en förmåga att lösa konfliktsituationer själva, i kombination med att deras socioemotionella färdigheter stöds. Pojkar förväntas å sin sida inte visa sig känsliga och framom att stödja pojkars socioemotionella färdigheter förväntas de utveckla mod nog för att verbalt kunna söka stöd av pedagoger i känslofyllda situationer.
För att uppnå jämställdhet i småbarnspedagogiken behöver situationer i vardagen där barn bemöts olika utifrån deras kön synliggöras. Genom att utveckla en medvetenhet kring hur genus görs i den pedagogiska dokumentationen inom småbarnspedagogiken kan könsgränser utmanas och överskridas. På så sätt skapas möjligheter för barnen att göra val oavsett kön.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]