”Om du vill ha fred, rusta dig för krig!” : Militärtidskriften Suomen sotilas som en politisk socialisationsagent och dess deltagande i försvarsdebatten 1919–1939
Selenius, Jonas (2022)
Selenius, Jonas
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050933632
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050933632
Tiivistelmä
Upprättandet av det finländska, nationella försvaret under första hälften av 1900-talet var ingen lätt uppgift. Armén och skyddskårerna associerades starkt med krig och våld då inbördeskriget var i färskt minne. Efter det traumatiska inbördeskriget var nationen uppdelad i vinnare och förlorare och det rådde ingen konsensus på politisk nivå gällande upprättandet och upprätthållandet av ett nationellt försvar. Det var främst den politiska vänstern som tvivlade på Finlands behov av en stående armé, vurmade för nedrustning och förespråkade minskade satsningar på försvaret.
Under dessa omständigheter skulle armén och skyddskårerna etableras i det finska samhället och försvarsanhängarna önskade upprätta ett försvar som i enlighet med försvarsrevisionen skulle ha en avskräckande effekt på en potentiell angripare. Hur skulle den bredare allmänheten övertygas om att det var den rätta vägen för Finland att gå? Svaret finns delvis i militärtidskriften Suomen sotilas, som var en del av det ”vita” och delvis antikommunistiska bildningsarbetet som bedrevs i armen. Den vände sig till i första hand till värnpliktiga men till skillnad från tidigare forskare utgår jag ifrån att målgruppen var betydligt bredare än så. Syftet med avhandlingen är att kartlägga militärtidskriftens politiska dimension, det vill säga dess deltagande i försvarsdebatten under mellankrigstiden, vilket har så gott som helt förbisetts i den tidigare forskningen. Därtill tangerar jag frågan om vilket syfte dessa texter som publicerades i Suomen sotilas tjänade till. Studiens teoretiska ramverk utgörs av politisk socialisation, en teori som belyser massmediernas roll som plattformar för spridning av politisk information och som i sin tur både formar och förstärker målgruppens politiska åskådningar samt påverkar dess politiska engagemang.
En av de centrala slutsatserna är att trots skribenternas påståenden om att de inte sysslade med politik med sina skrivelser så deltog de aktivt i försvarsdebatten och förde en intertextuell dialog med samtida försvarskritiska skrivelser. Således fyllde Suomen sotilas en politisk funktion. Skribenterna oroades av det att läsarna påverkades av försvarskritiska ståndpunkter och därför ämnade skribenterna styra läsarnas opinion i en riktning som skulle bidra till att de insåg nödvändigheten av att upprätthålla försvaret och stärka det. Ett annat syfte var sannolikt att få läsarna att engagera sig politiskt till fördel för försvaret. När de väl hade inhämtat genom militärtidskriften ”rätt information” i anslutning till försvarsfrågan förväntades de rösta på kandidater som skulle jobba för att stärka försvaret. Högst antagligen förväntade sig skribenterna att läsarna även skulle ta avstånd från verksamhet som kunde ha negativa följder för försvarets del, exempelvis antimilitarism, fredsaktivism, vapenvägran och val av politiska kandidater som ämnade försvaga försvaret. Skribenterna konstruerade och brukade aktivt militära hotbilder i sin retorik för att legitimera upprustning och opponera sig mot åtgärder som försvagade försvaret. Försvarskritiker, bland annat kommunister och fredsanhängare, svartmålades av skribenterna i syfte att undergräva deras auktoritet och på så vis indirekt tysta deras kritik mot försvaret.
Under dessa omständigheter skulle armén och skyddskårerna etableras i det finska samhället och försvarsanhängarna önskade upprätta ett försvar som i enlighet med försvarsrevisionen skulle ha en avskräckande effekt på en potentiell angripare. Hur skulle den bredare allmänheten övertygas om att det var den rätta vägen för Finland att gå? Svaret finns delvis i militärtidskriften Suomen sotilas, som var en del av det ”vita” och delvis antikommunistiska bildningsarbetet som bedrevs i armen. Den vände sig till i första hand till värnpliktiga men till skillnad från tidigare forskare utgår jag ifrån att målgruppen var betydligt bredare än så. Syftet med avhandlingen är att kartlägga militärtidskriftens politiska dimension, det vill säga dess deltagande i försvarsdebatten under mellankrigstiden, vilket har så gott som helt förbisetts i den tidigare forskningen. Därtill tangerar jag frågan om vilket syfte dessa texter som publicerades i Suomen sotilas tjänade till. Studiens teoretiska ramverk utgörs av politisk socialisation, en teori som belyser massmediernas roll som plattformar för spridning av politisk information och som i sin tur både formar och förstärker målgruppens politiska åskådningar samt påverkar dess politiska engagemang.
En av de centrala slutsatserna är att trots skribenternas påståenden om att de inte sysslade med politik med sina skrivelser så deltog de aktivt i försvarsdebatten och förde en intertextuell dialog med samtida försvarskritiska skrivelser. Således fyllde Suomen sotilas en politisk funktion. Skribenterna oroades av det att läsarna påverkades av försvarskritiska ståndpunkter och därför ämnade skribenterna styra läsarnas opinion i en riktning som skulle bidra till att de insåg nödvändigheten av att upprätthålla försvaret och stärka det. Ett annat syfte var sannolikt att få läsarna att engagera sig politiskt till fördel för försvaret. När de väl hade inhämtat genom militärtidskriften ”rätt information” i anslutning till försvarsfrågan förväntades de rösta på kandidater som skulle jobba för att stärka försvaret. Högst antagligen förväntade sig skribenterna att läsarna även skulle ta avstånd från verksamhet som kunde ha negativa följder för försvarets del, exempelvis antimilitarism, fredsaktivism, vapenvägran och val av politiska kandidater som ämnade försvaga försvaret. Skribenterna konstruerade och brukade aktivt militära hotbilder i sin retorik för att legitimera upprustning och opponera sig mot åtgärder som försvagade försvaret. Försvarskritiker, bland annat kommunister och fredsanhängare, svartmålades av skribenterna i syfte att undergräva deras auktoritet och på så vis indirekt tysta deras kritik mot försvaret.