Tre tvåspråkiga kommuners lingvistiska landskap

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka tre tvåspråkiga orters lingvistiska landskap. Orterna har sinsemellan mycket olika språkfördelning och jag vill därför jämföra orterna med fokus på nationalspråkens användning både på offentliga och privata skyltar. Jag försöker ta reda på om den språkliga demografin inverkar på det lingvistiska landskapet.

Materialet för studien består av sammantaget 449 skyltar från Nykarleby, Kristinestad och Pyttis. Orterna väljs baserat på språklig demografi och invånarantal för att de ska kunna jämföras med varandra. Materialet är insamlat på tio basserviceplatser och fyra idrottsplatser på varje ort. Materialet består av 173 skyltar från Nykarleby, 134 skyltar från Kristinestad och 142 skyltar från Pyttis.

Forskningen om lingvistiska landskap, som är en del av sociolingvistiken, studeras skyltar i det offentliga rummet. Studieobjektet skyltar ska förstås i vid bemärkelse, eftersom all typ av text kan analyseras som en skylt. Skyltar finns till för att göra platser begripliga för befolkningen, men de berättar därtill något om den sociolingvistiska kontexten på platsen. I det lingvistiska landskapet kopplas språk och plats samman, och att använda sitt språk på en skylt innebär att man gör anspråk på platsen. I och med detta kan det lingvistiska landskapet vara en central kontext för minoritetsspråkens synlighet och status. Studiet av lingvistiska landskap visar på vilka språk som används och värderas på platsen, men också hur de här språken används och av vem.

Studien visar att både finska och svenska är synliga på samtliga undersökta orter, men i mycket varierande grad. Resultaten visar att offentliga skyltar i Kristinestad i hög grad är tvåspråkiga. Skyltar från privata aktörer innehåller i majoriteten av fallen både svenska och finska, men i lägre grad än på de offentliga skyltarna. I Nykarleby är offentliga skyltar oftare tvåspråkiga än privata, men inte i lika hög grad som i Kristinestad. Majoriteten av skyltarna i Nykarleby är ändå tvåspråkiga. I Pyttis syns en liten skillnad mellan offentliga och privata skyltar, men båda typerna av skyltar visar sig var övervägande enspråkiga, på finska. Studien visar på att det i någon mån finns ett samband mellan lingvistiska landskap och språklig demografi, men att andra faktorer också är avgörande.