Pilotstudie : Feminiserande röstterapins effekt på grundtonsfrekvensen i spontantalet hos personer med könsinkongruens
Berggren, Charlotta (2022)
Berggren, Charlotta
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051936870
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051936870
Tiivistelmä
Syftet med denna magisteravhandling var att utreda effekten av feminiserande röstterapi på spontantalet hos personer med könsinkongruens. Könsinkongruens definieras som en konflikt mellan personens könsidentitet och det kön som personen har blivit tilldelad vid födseln. Könsidentitet definieras som en inre upplevelse av ens kön. Denna inre konflikt kan leda till ett fundamentalt obehag som definieras som könsdysfori. Könsdysfori kan leda till försämrad mental hälsa och ett försämrat välmående. Könsdysfori kan lindras genom könsbekräftande behandling, en process som innefattar både juridiska och medicinska åtgärder för att personen ska kunna leva enligt sin sanna könsidentitet. Eftersom rösten är en viktig könsmarkör, ingår även höjning eller sänkning av röstens grundtonsläge som ett behandlingsalternativ för könsinkongruens. Målet med att höja eller sänka på röstens grundtonsfrekvens är att uppnå en röst som reflekterar personens sanna kön.
Studien utfördes i form av en pilotstudie. Sex personer som lever enligt det kvinnliga könet deltog i studien och därmed var målet att höja deltagarnas grundtonsfrekvens för att de skulle åstadkomma en mer feminin röst. Under interventionsfasen genomgick deltagarna individuell röstterapi. I studien spelades deltagarnas spontantal in före och efter interventionen. Spontantalssamplen från för- och eftermätningarna jämfördes på gruppnivå för att utreda om deltagarnas grundtonsfrekvens hade påverkats av röstterapin. I den akustiska och statistiska analysen användes olika F0-värden från spontantalssamplen. F0-värden samlades in med hjälp av röstinspelningsprogrammet RecVox. På grund av ett litet deltagarsampel utfördes icke-parametriska test för att utreda interventionens effekt på deltagarnas spontantal. I resultatet framkom det att deltagarnas kollektiva F0-medelvärdet hade stigit med 6,6 Hertz. En deltagare fick motsatta resultat i skillnad från de andra deltagarna, då deltagarens F0-värden hade sjunkit efter interventionen. Resultaten var inte statistiskt signifikanta och därmed bör resultaten tolkas som riktgivande.
I magisteravhandlingen diskuteras eventuella orsaker för resultatet. Därtill kartläggs studiens styrkor och brister, förslag för klinisk tillämpning och förslag för fortsatt forskning.
Studien utfördes i form av en pilotstudie. Sex personer som lever enligt det kvinnliga könet deltog i studien och därmed var målet att höja deltagarnas grundtonsfrekvens för att de skulle åstadkomma en mer feminin röst. Under interventionsfasen genomgick deltagarna individuell röstterapi. I studien spelades deltagarnas spontantal in före och efter interventionen. Spontantalssamplen från för- och eftermätningarna jämfördes på gruppnivå för att utreda om deltagarnas grundtonsfrekvens hade påverkats av röstterapin. I den akustiska och statistiska analysen användes olika F0-värden från spontantalssamplen. F0-värden samlades in med hjälp av röstinspelningsprogrammet RecVox. På grund av ett litet deltagarsampel utfördes icke-parametriska test för att utreda interventionens effekt på deltagarnas spontantal. I resultatet framkom det att deltagarnas kollektiva F0-medelvärdet hade stigit med 6,6 Hertz. En deltagare fick motsatta resultat i skillnad från de andra deltagarna, då deltagarens F0-värden hade sjunkit efter interventionen. Resultaten var inte statistiskt signifikanta och därmed bör resultaten tolkas som riktgivande.
I magisteravhandlingen diskuteras eventuella orsaker för resultatet. Därtill kartläggs studiens styrkor och brister, förslag för klinisk tillämpning och förslag för fortsatt forskning.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]