Etisk känslighet och medlidande i hemvården som centrala aspekter för vårdkvalitet : Hemvårdsledares perspektiv

Abstract

Studiens syfte var att undersöka hemvårdsledares uppfattningar om etisk känslighet och medlidande och dess samband med kvalitet i hemvården. En kvalitativ explorativ design användes. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Katie Erikssons caritativa vårdteori. Datainsamlingen består av texter från 10 intervjuer med hemvårdsledare. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes som metod. Ett övergripande tema och fyra huvudteman steg fram. Det övergripande temat var: ’Medlidande ger djupare mening och etisk känslighet skapar förutsättningar för att veta hur man ska agera’. De fyra huvudteman var: ’Samskapande mellan vårdarens lyhördhet och klientens behov’, ’Medlidande skapar en djupare förståelse för klienten och möjliggör tillit’, ’Etisk känslighet och medlidande stärks genom erfarenhet och stöd’ och ’Behov av att skapa förutsättningar för etisk känslighet och medlidande på organisationsnivå’. Om vårdarna misslyckas med att vara lyhörda och visa medlidande mot klienter kan inte god och kvalitativ hemvård uppnås. Etisk lyhördhet och medlidande kan ses som resurser inom hemvården om organisationen och ledarna tillhandahåller det stöd som behövs för att dessa ska utvecklas. Denna studie ger en förståelse för innebörden av etisk känslighet och medlidande som källor till styrka samt förståelse för deras koppling till personalens kompetens och vårdkvalitet i hemvårdskontext. Ytterligare studier kan fokusera på hur man bygger medlidande och etisk känslighet i hemvård och hur man säkerställer adekvat stöd för vårdpersonalens medlidande och etiska känslighet.

The aim of the study was to explore home care leaders’ perception of ethical sensitivity and compassion associated with the quality in home care. A qualitative explorative design was used. The theoretical perspective of the study is based on Katie Erikssons Caritative caring theory. The data consists of texts from 10 in-depth interviews with home care leaders. Content analyze by Graneheim and Lundman was used as method. One overall theme and four subthemes were created. The overall theme was: 'Compassion provides deeper meaning and ethical sensitivity provides means for knowing how to act'. The four main themes were: ‘Co-creation between the caregivers’ responsiveness and the client's needs’, ' Compassion creates a deeper understanding of the client and enables trust', 'Ethical sensitivity and compassion strengthened through experience and support' and ' Need to create conditions for ethical sensitivity and compassion on an organizational level'. If nurses fail to be sensitive and be compassionate with clients, good and high qualitative home care cannot be achieved. Ethical sensitivity and compassion can be seen as resources in homecare if the organization and the leaders provide the support needed for these to develop. This study provides an understanding to the meaning of ethical sensitivity and compassion as sources of strength and their association to staff competence and quality of care in a home care context. Further studies could focus on how to build compassion and ethical sensitivity into home-based care and how to ensure adequate support for healthcare professionals’ compassion and ethical sensitivity.