Föräldrars uppfattningar kring skolans möjlighet att ordna undervisning i huslig ekonomi i årskurserna 1–6
Rimmi, Essi (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051134405
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051134405
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana uppfattningar föräldrar har gällande skolans möjlighet att ordna undervisning i huslig ekonomi i årskurserna 1–6. I anknytning undersöks också hur föräldrarna skulle forma undervisningen samt vilka upplevelser föräldrarna har haft av undervisningen i huslig ekonomi som deras barn har fått i årskurserna 3 och 4. Följande forskningsfrågor har använts som grund för studien:
1. Hur uppfattar föräldrarna skolans möjlighet att erbjuda undervisning i huslig ekonomi i
åk 1–6?
2. Hur skulle föräldrarna forma undervisningen av huslig ekonomi i åk 1–6?
3. Vilka uppfattningar har föräldrar av att deras barn fått undervisning i huslig ekonomi i
årskurs 3 och 4?
Den här forskningen är av kvalitativ karaktär och metoden är fenomenografi. I avhandlingen används föräldrar som informanter på basis av ett bekvämlighetsurval. Svar av elva informanter fungerar som studiens empiriska material.
Resultatet visar att föräldrarna i stora drag är öppna för möjligheten att ordna undervisning i huslig ekonomi i den grundläggande utbildningens lägre årskurser. Så länge eleverna lär sig baskunskaper kring hälsosam kost, matlagning samt städning och rengöring är informanterna nöjda med undervisning och dess innehåll. Vem som håller lektionerna är inte heller avgörande för informanterna. Undervisningen som informanternas barn har fått har i stora drag haft bra kvalité. Även om vissa saknade lite mera utmaningar och variation i undervisningen har både informanterna själva och barnen varit nöjda med både innehållet och med vad barnen har lärt sig under lektionerna.
1. Hur uppfattar föräldrarna skolans möjlighet att erbjuda undervisning i huslig ekonomi i
åk 1–6?
2. Hur skulle föräldrarna forma undervisningen av huslig ekonomi i åk 1–6?
3. Vilka uppfattningar har föräldrar av att deras barn fått undervisning i huslig ekonomi i
årskurs 3 och 4?
Den här forskningen är av kvalitativ karaktär och metoden är fenomenografi. I avhandlingen används föräldrar som informanter på basis av ett bekvämlighetsurval. Svar av elva informanter fungerar som studiens empiriska material.
Resultatet visar att föräldrarna i stora drag är öppna för möjligheten att ordna undervisning i huslig ekonomi i den grundläggande utbildningens lägre årskurser. Så länge eleverna lär sig baskunskaper kring hälsosam kost, matlagning samt städning och rengöring är informanterna nöjda med undervisning och dess innehåll. Vem som håller lektionerna är inte heller avgörande för informanterna. Undervisningen som informanternas barn har fått har i stora drag haft bra kvalité. Även om vissa saknade lite mera utmaningar och variation i undervisningen har både informanterna själva och barnen varit nöjda med både innehållet och med vad barnen har lärt sig under lektionerna.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]