”Låt mig förklara” : En kvalitativ studie av hur nytt stoff introduceras
Snygg, Felicia (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051134597
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051134597
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur nytt stoff introduceras i olika ämnen. Ifall det finns en skillnad på vilka metoder som används inom olika ämnen och hur metoderna anpassas till elevernas förkunskap. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats:
1. Vilka metoder använder läraren då hen introducerar nytt stoff i olika ämnen?
2. Hur anpassar läraren metoden för att introducera nytt stoff till undervisningen i olika ämnen?
3. Hur anpassar läraren metoden för att introducera nytt stoff till elevernas tidigare kunskap?
Metoden som har använts för avhandlingen är kvalitativ och forskningsansatsen är etnografi och videoetnografi. Datan för avhandlingen är 12 inspelade lektioner av olika ämnen. Ämnena som har spelats in är två bildkonstlektioner, tre finskalektioner, tre matematiklektioner, tre modersmålslektioner och en lektion i omgivningslära. Alla lektioner är inspelade i samma klassrum och med samma lärare och årskurs. Videomaterialet har transkriberats och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Vid innehållsanalysen konstaterades ett antal kategorier som transkriberingen färgkodades enligt.
Resultatet utgående från analysen är fem olika metoder att introducera nytt stoff på: 1) Exempel och konkretiseringar, 2) läraren lotsar eleverna vidare, 3) eleverna förklarar och leder läraren vidare, 4) läraren förklarar och 5) läraren frågar och eleverna svarar eller vice versa. Resultatet visade också att det inte sker någon större skillnad på vilket ämne som undervisas och vilken metod som används. Detta grundat på att alla metoder förekom inom alla ämnen förutom ett. Detta kan bero på flera olika orsaker som diskuteras vidare i avhandlingen. Däremot verkar det finnas en skillnad på vilken metod som används beroende på elevernas tidigare kunskap. Vid situationer där stoffet var helt nytt använde sig läraren mera av lärarfokuserade metoder, till exempel läraren förklarar. Däremot om stoffet redan var känt för eleverna, till exempel från en tidigare lektion, var mera elevfokuserade metoder vanligare, till exempel eleverna förklarar och leder läraren vidare.
Sammanfattningsvis finns det fem olika metoder som används vid introduktion av nytt stoff, i alla fall för den lärare som har varit sampel för den här avhandlingen. Metoderna verkar inte vara bundna till något specifikt ämne utan kan användas inom de flesta ämnen. Däremot bör metoden anpassas till elevernas tidigare kunskap för att alla elever ska hänga med och ta till sig det nya stoffet.
1. Vilka metoder använder läraren då hen introducerar nytt stoff i olika ämnen?
2. Hur anpassar läraren metoden för att introducera nytt stoff till undervisningen i olika ämnen?
3. Hur anpassar läraren metoden för att introducera nytt stoff till elevernas tidigare kunskap?
Metoden som har använts för avhandlingen är kvalitativ och forskningsansatsen är etnografi och videoetnografi. Datan för avhandlingen är 12 inspelade lektioner av olika ämnen. Ämnena som har spelats in är två bildkonstlektioner, tre finskalektioner, tre matematiklektioner, tre modersmålslektioner och en lektion i omgivningslära. Alla lektioner är inspelade i samma klassrum och med samma lärare och årskurs. Videomaterialet har transkriberats och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Vid innehållsanalysen konstaterades ett antal kategorier som transkriberingen färgkodades enligt.
Resultatet utgående från analysen är fem olika metoder att introducera nytt stoff på: 1) Exempel och konkretiseringar, 2) läraren lotsar eleverna vidare, 3) eleverna förklarar och leder läraren vidare, 4) läraren förklarar och 5) läraren frågar och eleverna svarar eller vice versa. Resultatet visade också att det inte sker någon större skillnad på vilket ämne som undervisas och vilken metod som används. Detta grundat på att alla metoder förekom inom alla ämnen förutom ett. Detta kan bero på flera olika orsaker som diskuteras vidare i avhandlingen. Däremot verkar det finnas en skillnad på vilken metod som används beroende på elevernas tidigare kunskap. Vid situationer där stoffet var helt nytt använde sig läraren mera av lärarfokuserade metoder, till exempel läraren förklarar. Däremot om stoffet redan var känt för eleverna, till exempel från en tidigare lektion, var mera elevfokuserade metoder vanligare, till exempel eleverna förklarar och leder läraren vidare.
Sammanfattningsvis finns det fem olika metoder som används vid introduktion av nytt stoff, i alla fall för den lärare som har varit sampel för den här avhandlingen. Metoderna verkar inte vara bundna till något specifikt ämne utan kan användas inom de flesta ämnen. Däremot bör metoden anpassas till elevernas tidigare kunskap för att alla elever ska hänga med och ta till sig det nya stoffet.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]