Översättning av ryska svordomar och fula ord i svensk textning : En studie av serien Epidemija
Nyman, Sofia (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051234976
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051234976
Tiivistelmä
Denna pro gradu-avhandling handlar om svordomar och deras översättning från ryska till svenska. Syftet med avhandlingen var att granska om och hur svordomar översätts samt undersöka om deras funktion byter vid översättning. Materialet bestod av den ryska Netflix-serien Epidemija (eng. To the Lake) och dess ryska dialog, ryska dolda textning och svenska textning.
Avhandlingens teoretiska del består av två delar. Den första delen handlar i huvudsak om svärandets anledningar och attityder, kommunikationssituationer och Ljungs (2006) svordomsfunktioner. Den andra delen handlar om vad en översättning är för något och hur översättare behandlar svordomar vid översättning.
I forskningen används en kvalitativ deskriptiv och kvantitativ metod. Forskningen visade att den ryska dialogen hade sammanlagt 151 svordomar, den ryska dolda textningen 145 och den svenska textningen 100. Det vill säga att den svenska textningen hade cirka en tredjedel färre svordomar än den ryska dialogen och den ryska dolda textningen. För att definiera svordomarna används olika ordböcker och deras funktioner enligt Ljungs (2006) svordomsfunktioner.
Forskningen visade att ryskan använder svordomar från flera olika svordomsteman, funktioner och nivåer. De svenska svordomarna hade ytterst lite variation på svordomstema, funktion och nivå. Detta beror bland annat på att svordomar är ett större tabu i ryskan medan de i svenskan är en del av vardagsspråket.
Avhandlingens teoretiska del består av två delar. Den första delen handlar i huvudsak om svärandets anledningar och attityder, kommunikationssituationer och Ljungs (2006) svordomsfunktioner. Den andra delen handlar om vad en översättning är för något och hur översättare behandlar svordomar vid översättning.
I forskningen används en kvalitativ deskriptiv och kvantitativ metod. Forskningen visade att den ryska dialogen hade sammanlagt 151 svordomar, den ryska dolda textningen 145 och den svenska textningen 100. Det vill säga att den svenska textningen hade cirka en tredjedel färre svordomar än den ryska dialogen och den ryska dolda textningen. För att definiera svordomarna används olika ordböcker och deras funktioner enligt Ljungs (2006) svordomsfunktioner.
Forskningen visade att ryskan använder svordomar från flera olika svordomsteman, funktioner och nivåer. De svenska svordomarna hade ytterst lite variation på svordomstema, funktion och nivå. Detta beror bland annat på att svordomar är ett större tabu i ryskan medan de i svenskan är en del av vardagsspråket.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [134]