The Interplay between Maternal Executive Functioning and Psychological Risk Factors in the Context of Early Caregiving Behavior : Findings from the FinnBrain Birth Cohort Study
Nordenswan, Elisabeth (2022-05-21)
Nordenswan, Elisabeth
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
21.05.2022
Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
Publikationens permanenta adress är
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4189-5
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4189-5
Abstrakt
Under det senaste årtiondet har studier indikerat att exekutiva funktioner (EF) är en av de föräldraskapsvariabler som formar föräldrars omvårdnad av sina barn. Förutom att ha ett direkt samband med omvårdnadsbeteenden, formar EF även omvårdnadsförmågan genom interaktionseffekter med andra föräldraskapsvariabler. Då detta nya forskningsområde fortfarande håller på att ta form, behövs vidare studier som kartlägger hur föräldrars EF influerar omvårdnadsbeteenden inom olika populationer. Det här är speciellt viktigt att utreda under den tidiga barndomen, då psykosociala faktorer kan ha en omfattande, långsiktig inverkan på barns utveckling. I denna avhandling undersöktes bland småbarnsmödrar från den allmänna finländska befolkningen sambanden mellan mödrarnas EF, psykologiska riskfaktorer (psykologisk belastning, alexitymiska drag), och omvårdnadsbeteenden. Mer specifikt låg fokus på graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteenden, vilket centralt inverkar på barns utveckling och välmående.
Avhandlingens delstudier inkluderade överlappande deltagarsampel från FinnBrain födelsekohorten. Det huvudsakliga datat samlades in 2,5 år efter barnens födelse.
I studie I (N = 233) undersöktes fem Cogstate EF/inlärningsuppgifters latenta struktur. Vidare utvärderades hur väl en summavariabel baserad på de här fem uppgifterna lämpar sig för att mäta EF/inlärning bland friska vuxna. För uppgifter med flera testomgångar ansågs den första testrundan vara bäst lämpad för att mäta EF, medan summavariablerna ansågs bättre lämpade för att mäta inlärning. Ett centralt resultat i denna studie var en ny Cogstate EF/inlärningssumma, som därpå användes i studie II-IV.
I studie II (N = 150) undersöktes om olika psykologiska belastningsdomäner som är prevalenta under tidigt föräldraskap (depression, ångest, sömnstörningar, låg parförhållandeharmoni) var relaterade med mödrars EF. Subkliniska symptomnivåer samt kliniskt förhöjda symptomnivåer inom enstaka belastningsdomäner var inte signifikant relaterade med EF, men ett högre antal samtidigt kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF.
I studie III (N = 137) undersöktes sambandet mellan mödrars EF och graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteende, så att även mödrarnas psykologiska belastningsnivåer beaktades i analyserna. Högre EF hade ett svagt men signifikant samband med mer emotionellt tillgänglig omvårdnad. Psykologiska belastningsnivåer hade inte en signifikant modereringseffekt på det här sambandet.
I studie IV (N = 119) undersöktes sambandet mellan mödrars alexitymiska drag och graden av emotionell tillgänglighet i omvårdnadsbeteendet, så att även mödrarnas EF beaktades i analyserna. Högre nivåer av alexitymiska drag var relaterade till mindre emotionellt tillgänglig omvårdnad. Mödrarnas EF modererade det här sambandet, så att högre EF verkade dämpa inverkan av alexitymiska drag på omvårdnadsbeteendet.
Avhandlingens resultat omfattar flera aspekter som är värdefulla att uppmärksamma inom föräldraskapsforskning och föräldraskapsstödjande interventioner. Då mödrars EF verkar ha både en direkt effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad av småbarn, samt moderera hur riskfaktorer som alexitymiska drag inverkar på omvårdnadsbeteendet, är det vid bedömningar av föräldraskapsresurser tillrådligt att observera inverkan av föräldrars EF. Vid sidan av socioemotionella bedömningar kunde bedömningar av EF främja utformningen av optimalt stödjande föräldraskapsinterventioner. Vidare kunde interventioner som stödjer föräldrars EF i omvårdnadssituationer befrämja föräldrars förmåga till emotionellt tillgänglig omvårdnad. Då lägre nivåer av psykologisk belastning varken var signifikant relaterade till EF, eller på en signifikant nivå modererade sambandet mellan EF och emotionellt tillgänglig omvårdnad, verkar småbarnsmödrar som upplever lägre nivåer av psykologisk belastning (vilket är vanligt förekommande bland den allmänna befolkningen) inte befinna sig i riskzonen för utmaningar relaterade till EF i omvårdnadssituationer. Eftersom ett högre antal kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF till och med bland mödrar från den allmänna befolkningen, och då EF tidigare har rapporterats ha en klart starkare effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad bland mödrar som upplever betydligt högre psykologisk belastning än mödrarna i denna studie, verkar det vara speciellt angeläget att beakta effekten av föräldrars EF på emotionell tillgänglighet bland avsevärt belastade mödrar. Om psykologisk belastning försvagar EF, skulle stödåtgärder som lindrar denna belastning sannolikt också möjliggöra återhämtade EF, vilket skulle stödja optimal användning av EF vid småbarnsvård. Vidare forskning kring föräldrars EF behövs för att bekräfta och utveckla dessa resultat, genom att t.ex. undersöka vikten av föräldrars EF under olika faser av barns utveckling, bland fäder, och i olika populationer.
Avhandlingens delstudier inkluderade överlappande deltagarsampel från FinnBrain födelsekohorten. Det huvudsakliga datat samlades in 2,5 år efter barnens födelse.
I studie I (N = 233) undersöktes fem Cogstate EF/inlärningsuppgifters latenta struktur. Vidare utvärderades hur väl en summavariabel baserad på de här fem uppgifterna lämpar sig för att mäta EF/inlärning bland friska vuxna. För uppgifter med flera testomgångar ansågs den första testrundan vara bäst lämpad för att mäta EF, medan summavariablerna ansågs bättre lämpade för att mäta inlärning. Ett centralt resultat i denna studie var en ny Cogstate EF/inlärningssumma, som därpå användes i studie II-IV.
I studie II (N = 150) undersöktes om olika psykologiska belastningsdomäner som är prevalenta under tidigt föräldraskap (depression, ångest, sömnstörningar, låg parförhållandeharmoni) var relaterade med mödrars EF. Subkliniska symptomnivåer samt kliniskt förhöjda symptomnivåer inom enstaka belastningsdomäner var inte signifikant relaterade med EF, men ett högre antal samtidigt kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF.
I studie III (N = 137) undersöktes sambandet mellan mödrars EF och graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteende, så att även mödrarnas psykologiska belastningsnivåer beaktades i analyserna. Högre EF hade ett svagt men signifikant samband med mer emotionellt tillgänglig omvårdnad. Psykologiska belastningsnivåer hade inte en signifikant modereringseffekt på det här sambandet.
I studie IV (N = 119) undersöktes sambandet mellan mödrars alexitymiska drag och graden av emotionell tillgänglighet i omvårdnadsbeteendet, så att även mödrarnas EF beaktades i analyserna. Högre nivåer av alexitymiska drag var relaterade till mindre emotionellt tillgänglig omvårdnad. Mödrarnas EF modererade det här sambandet, så att högre EF verkade dämpa inverkan av alexitymiska drag på omvårdnadsbeteendet.
Avhandlingens resultat omfattar flera aspekter som är värdefulla att uppmärksamma inom föräldraskapsforskning och föräldraskapsstödjande interventioner. Då mödrars EF verkar ha både en direkt effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad av småbarn, samt moderera hur riskfaktorer som alexitymiska drag inverkar på omvårdnadsbeteendet, är det vid bedömningar av föräldraskapsresurser tillrådligt att observera inverkan av föräldrars EF. Vid sidan av socioemotionella bedömningar kunde bedömningar av EF främja utformningen av optimalt stödjande föräldraskapsinterventioner. Vidare kunde interventioner som stödjer föräldrars EF i omvårdnadssituationer befrämja föräldrars förmåga till emotionellt tillgänglig omvårdnad. Då lägre nivåer av psykologisk belastning varken var signifikant relaterade till EF, eller på en signifikant nivå modererade sambandet mellan EF och emotionellt tillgänglig omvårdnad, verkar småbarnsmödrar som upplever lägre nivåer av psykologisk belastning (vilket är vanligt förekommande bland den allmänna befolkningen) inte befinna sig i riskzonen för utmaningar relaterade till EF i omvårdnadssituationer. Eftersom ett högre antal kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF till och med bland mödrar från den allmänna befolkningen, och då EF tidigare har rapporterats ha en klart starkare effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad bland mödrar som upplever betydligt högre psykologisk belastning än mödrarna i denna studie, verkar det vara speciellt angeläget att beakta effekten av föräldrars EF på emotionell tillgänglighet bland avsevärt belastade mödrar. Om psykologisk belastning försvagar EF, skulle stödåtgärder som lindrar denna belastning sannolikt också möjliggöra återhämtade EF, vilket skulle stödja optimal användning av EF vid småbarnsvård. Vidare forskning kring föräldrars EF behövs för att bekräfta och utveckla dessa resultat, genom att t.ex. undersöka vikten av föräldrars EF under olika faser av barns utveckling, bland fäder, och i olika populationer.
Collections
- 515 Psykologi [49]