The Interplay between Maternal Executive Functioning and Psychological Risk Factors in the Context of Early Caregiving Behavior : Findings from the FinnBrain Birth Cohort Study
Nordenswan, Elisabeth (2022-05-21)
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
21.05.2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4189-5
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4189-5
Tiivistelmä
Recent studies have indicated executive functioning (EF) to be one of the parental variables that shape caregiving behavior. Besides being directly associated with caregiving, EF has joint effects with other parenting determinants on caregiving behavior. As this novel research field is still emerging, further studies on the influence of parental EF on caregiving in varied populations are called for. This is especially relevant during early childhood, when psychosocial factors can have profound effects on child development over the long term. In the present thesis, the interrelationships between maternal EF, psychological risk factors (psychological distress, alexithymic traits) and caregiving behavior were explored in Finnish general population mothers of toddlers. As regards caregiving behavior, the present focus was at the degree of parental emotional availability (EA), a key aspect in child development and well-being.
The thesis sub studies employed overlapping samples of participants from the FinnBrain Birth Cohort. The main data was collected at 2.5 years after delivery.
Study I (N = 233) examined the latent structure of five Cogstate EF/learning tasks, and evaluated the suitability of a sum score based on these tasks to assess EF/learning among healthy adults. First-round results for tasks with multiple test rounds were interpreted to tap more onto EF, while summative scores were thought to tap more onto learning. An important outcome of this study was a new Cogstate EF/learning composite score including first-round results, that was then employed in Study II-IV.
Study II (N = 150) explored whether psychological distress domains that are prevalent during early parenthood (depression, anxiety, insomnia, poor couple relationship adjustment) were associated with maternal EF. While subclinical symptoms and single clinically elevated distress domains were not significantly associated with EF, a higher number of simultaneously clinically elevated distress domains was associated with lower EF.
Study III (N = 137) examined the association between maternal EF and the degree of emotional availability (EA) in maternal caregiving behavior, while accounting for maternal psychological distress levels. Higher EF had a weak but significant association with more emotionally available caregiving. Psychological distress levels did not significantly moderate the association.
Study IV (N = 119) examined the association between maternal alexithymic traits and EA, while accounting for maternal EF. Higher levels of alexithymic traits were associated with poorer caregiving quality. This association was moderated by maternal EF, so that higher EF seemed to buffer against the effect of alexithymic traits on caregiving behavior.
The thesis results have several implications for both parenting research and parenting interventions. As general population mothers’ EF capacity appears to both directly influence the ability to be emotionally available for toddlers, and to moderate how risk factors like alexithymic traits impact caregiving behavior, it is recommendable to consider the influence of maternal EF when assessing parental caregiving resources. Alongside socioemotional assessments, EF assessments could facilitate the formulation of optimally supportive parenting interventions. Furthermore, interventions supporting parental EF in the context of caregiving behavior could facilitate the capacity to be emotionally available in caregiving situations. As lower levels of maternal psychological distress were neither significantly associated with EF nor significantly moderated the EF/EA association, general population mothers of toddlers (amongst whom these lower levels are commonplace) do not seem to run any greater risk for EF-related problems during caregiving situations. However, as a higher number of concurrent clinically elevated distress domains were linked to lower EF even among general population mothers, and as the effect of EF on EA has previously been reported to be significantly stronger among mothers experiencing notably higher psychological distress levels than those in the present study group, the influence of maternal EF on EA could be especially relevant acknowledge among severely distressed mothers. If psychological distress depletes maternal EF capacity, then interventions that relieve these symptoms are also likely to allow for recovered EF, enabling mothers to make optimal use of their EF capacity in caregiving situations. Further parental EF research is called for to confirm and extend these findings, by e.g. exploring the role of parental EF during different child developmental phases, among fathers, and in varying populations. Under det senaste årtiondet har studier indikerat att exekutiva funktioner (EF) är en av de föräldraskapsvariabler som formar föräldrars omvårdnad av sina barn. Förutom att ha ett direkt samband med omvårdnadsbeteenden, formar EF även omvårdnadsförmågan genom interaktionseffekter med andra föräldraskapsvariabler. Då detta nya forskningsområde fortfarande håller på att ta form, behövs vidare studier som kartlägger hur föräldrars EF influerar omvårdnadsbeteenden inom olika populationer. Det här är speciellt viktigt att utreda under den tidiga barndomen, då psykosociala faktorer kan ha en omfattande, långsiktig inverkan på barns utveckling. I denna avhandling undersöktes bland småbarnsmödrar från den allmänna finländska befolkningen sambanden mellan mödrarnas EF, psykologiska riskfaktorer (psykologisk belastning, alexitymiska drag), och omvårdnadsbeteenden. Mer specifikt låg fokus på graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteenden, vilket centralt inverkar på barns utveckling och välmående.
Avhandlingens delstudier inkluderade överlappande deltagarsampel från FinnBrain födelsekohorten. Det huvudsakliga datat samlades in 2,5 år efter barnens födelse.
I studie I (N = 233) undersöktes fem Cogstate EF/inlärningsuppgifters latenta struktur. Vidare utvärderades hur väl en summavariabel baserad på de här fem uppgifterna lämpar sig för att mäta EF/inlärning bland friska vuxna. För uppgifter med flera testomgångar ansågs den första testrundan vara bäst lämpad för att mäta EF, medan summavariablerna ansågs bättre lämpade för att mäta inlärning. Ett centralt resultat i denna studie var en ny Cogstate EF/inlärningssumma, som därpå användes i studie II-IV.
I studie II (N = 150) undersöktes om olika psykologiska belastningsdomäner som är prevalenta under tidigt föräldraskap (depression, ångest, sömnstörningar, låg parförhållandeharmoni) var relaterade med mödrars EF. Subkliniska symptomnivåer samt kliniskt förhöjda symptomnivåer inom enstaka belastningsdomäner var inte signifikant relaterade med EF, men ett högre antal samtidigt kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF.
I studie III (N = 137) undersöktes sambandet mellan mödrars EF och graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteende, så att även mödrarnas psykologiska belastningsnivåer beaktades i analyserna. Högre EF hade ett svagt men signifikant samband med mer emotionellt tillgänglig omvårdnad. Psykologiska belastningsnivåer hade inte en signifikant modereringseffekt på det här sambandet.
I studie IV (N = 119) undersöktes sambandet mellan mödrars alexitymiska drag och graden av emotionell tillgänglighet i omvårdnadsbeteendet, så att även mödrarnas EF beaktades i analyserna. Högre nivåer av alexitymiska drag var relaterade till mindre emotionellt tillgänglig omvårdnad. Mödrarnas EF modererade det här sambandet, så att högre EF verkade dämpa inverkan av alexitymiska drag på omvårdnadsbeteendet.
Avhandlingens resultat omfattar flera aspekter som är värdefulla att uppmärksamma inom föräldraskapsforskning och föräldraskapsstödjande interventioner. Då mödrars EF verkar ha både en direkt effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad av småbarn, samt moderera hur riskfaktorer som alexitymiska drag inverkar på omvårdnadsbeteendet, är det vid bedömningar av föräldraskapsresurser tillrådligt att observera inverkan av föräldrars EF. Vid sidan av socioemotionella bedömningar kunde bedömningar av EF främja utformningen av optimalt stödjande föräldraskapsinterventioner. Vidare kunde interventioner som stödjer föräldrars EF i omvårdnadssituationer befrämja föräldrars förmåga till emotionellt tillgänglig omvårdnad. Då lägre nivåer av psykologisk belastning varken var signifikant relaterade till EF, eller på en signifikant nivå modererade sambandet mellan EF och emotionellt tillgänglig omvårdnad, verkar småbarnsmödrar som upplever lägre nivåer av psykologisk belastning (vilket är vanligt förekommande bland den allmänna befolkningen) inte befinna sig i riskzonen för utmaningar relaterade till EF i omvårdnadssituationer. Eftersom ett högre antal kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF till och med bland mödrar från den allmänna befolkningen, och då EF tidigare har rapporterats ha en klart starkare effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad bland mödrar som upplever betydligt högre psykologisk belastning än mödrarna i denna studie, verkar det vara speciellt angeläget att beakta effekten av föräldrars EF på emotionell tillgänglighet bland avsevärt belastade mödrar. Om psykologisk belastning försvagar EF, skulle stödåtgärder som lindrar denna belastning sannolikt också möjliggöra återhämtade EF, vilket skulle stödja optimal användning av EF vid småbarnsvård. Vidare forskning kring föräldrars EF behövs för att bekräfta och utveckla dessa resultat, genom att t.ex. undersöka vikten av föräldrars EF under olika faser av barns utveckling, bland fäder, och i olika populationer.
The thesis sub studies employed overlapping samples of participants from the FinnBrain Birth Cohort. The main data was collected at 2.5 years after delivery.
Study I (N = 233) examined the latent structure of five Cogstate EF/learning tasks, and evaluated the suitability of a sum score based on these tasks to assess EF/learning among healthy adults. First-round results for tasks with multiple test rounds were interpreted to tap more onto EF, while summative scores were thought to tap more onto learning. An important outcome of this study was a new Cogstate EF/learning composite score including first-round results, that was then employed in Study II-IV.
Study II (N = 150) explored whether psychological distress domains that are prevalent during early parenthood (depression, anxiety, insomnia, poor couple relationship adjustment) were associated with maternal EF. While subclinical symptoms and single clinically elevated distress domains were not significantly associated with EF, a higher number of simultaneously clinically elevated distress domains was associated with lower EF.
Study III (N = 137) examined the association between maternal EF and the degree of emotional availability (EA) in maternal caregiving behavior, while accounting for maternal psychological distress levels. Higher EF had a weak but significant association with more emotionally available caregiving. Psychological distress levels did not significantly moderate the association.
Study IV (N = 119) examined the association between maternal alexithymic traits and EA, while accounting for maternal EF. Higher levels of alexithymic traits were associated with poorer caregiving quality. This association was moderated by maternal EF, so that higher EF seemed to buffer against the effect of alexithymic traits on caregiving behavior.
The thesis results have several implications for both parenting research and parenting interventions. As general population mothers’ EF capacity appears to both directly influence the ability to be emotionally available for toddlers, and to moderate how risk factors like alexithymic traits impact caregiving behavior, it is recommendable to consider the influence of maternal EF when assessing parental caregiving resources. Alongside socioemotional assessments, EF assessments could facilitate the formulation of optimally supportive parenting interventions. Furthermore, interventions supporting parental EF in the context of caregiving behavior could facilitate the capacity to be emotionally available in caregiving situations. As lower levels of maternal psychological distress were neither significantly associated with EF nor significantly moderated the EF/EA association, general population mothers of toddlers (amongst whom these lower levels are commonplace) do not seem to run any greater risk for EF-related problems during caregiving situations. However, as a higher number of concurrent clinically elevated distress domains were linked to lower EF even among general population mothers, and as the effect of EF on EA has previously been reported to be significantly stronger among mothers experiencing notably higher psychological distress levels than those in the present study group, the influence of maternal EF on EA could be especially relevant acknowledge among severely distressed mothers. If psychological distress depletes maternal EF capacity, then interventions that relieve these symptoms are also likely to allow for recovered EF, enabling mothers to make optimal use of their EF capacity in caregiving situations. Further parental EF research is called for to confirm and extend these findings, by e.g. exploring the role of parental EF during different child developmental phases, among fathers, and in varying populations.
Avhandlingens delstudier inkluderade överlappande deltagarsampel från FinnBrain födelsekohorten. Det huvudsakliga datat samlades in 2,5 år efter barnens födelse.
I studie I (N = 233) undersöktes fem Cogstate EF/inlärningsuppgifters latenta struktur. Vidare utvärderades hur väl en summavariabel baserad på de här fem uppgifterna lämpar sig för att mäta EF/inlärning bland friska vuxna. För uppgifter med flera testomgångar ansågs den första testrundan vara bäst lämpad för att mäta EF, medan summavariablerna ansågs bättre lämpade för att mäta inlärning. Ett centralt resultat i denna studie var en ny Cogstate EF/inlärningssumma, som därpå användes i studie II-IV.
I studie II (N = 150) undersöktes om olika psykologiska belastningsdomäner som är prevalenta under tidigt föräldraskap (depression, ångest, sömnstörningar, låg parförhållandeharmoni) var relaterade med mödrars EF. Subkliniska symptomnivåer samt kliniskt förhöjda symptomnivåer inom enstaka belastningsdomäner var inte signifikant relaterade med EF, men ett högre antal samtidigt kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF.
I studie III (N = 137) undersöktes sambandet mellan mödrars EF och graden av emotionell tillgänglighet i mödrarnas omvårdnadsbeteende, så att även mödrarnas psykologiska belastningsnivåer beaktades i analyserna. Högre EF hade ett svagt men signifikant samband med mer emotionellt tillgänglig omvårdnad. Psykologiska belastningsnivåer hade inte en signifikant modereringseffekt på det här sambandet.
I studie IV (N = 119) undersöktes sambandet mellan mödrars alexitymiska drag och graden av emotionell tillgänglighet i omvårdnadsbeteendet, så att även mödrarnas EF beaktades i analyserna. Högre nivåer av alexitymiska drag var relaterade till mindre emotionellt tillgänglig omvårdnad. Mödrarnas EF modererade det här sambandet, så att högre EF verkade dämpa inverkan av alexitymiska drag på omvårdnadsbeteendet.
Avhandlingens resultat omfattar flera aspekter som är värdefulla att uppmärksamma inom föräldraskapsforskning och föräldraskapsstödjande interventioner. Då mödrars EF verkar ha både en direkt effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad av småbarn, samt moderera hur riskfaktorer som alexitymiska drag inverkar på omvårdnadsbeteendet, är det vid bedömningar av föräldraskapsresurser tillrådligt att observera inverkan av föräldrars EF. Vid sidan av socioemotionella bedömningar kunde bedömningar av EF främja utformningen av optimalt stödjande föräldraskapsinterventioner. Vidare kunde interventioner som stödjer föräldrars EF i omvårdnadssituationer befrämja föräldrars förmåga till emotionellt tillgänglig omvårdnad. Då lägre nivåer av psykologisk belastning varken var signifikant relaterade till EF, eller på en signifikant nivå modererade sambandet mellan EF och emotionellt tillgänglig omvårdnad, verkar småbarnsmödrar som upplever lägre nivåer av psykologisk belastning (vilket är vanligt förekommande bland den allmänna befolkningen) inte befinna sig i riskzonen för utmaningar relaterade till EF i omvårdnadssituationer. Eftersom ett högre antal kliniskt förhöjda belastningsdomäner var relaterat till lägre EF till och med bland mödrar från den allmänna befolkningen, och då EF tidigare har rapporterats ha en klart starkare effekt på förmågan till emotionellt tillgänglig omvårdnad bland mödrar som upplever betydligt högre psykologisk belastning än mödrarna i denna studie, verkar det vara speciellt angeläget att beakta effekten av föräldrars EF på emotionell tillgänglighet bland avsevärt belastade mödrar. Om psykologisk belastning försvagar EF, skulle stödåtgärder som lindrar denna belastning sannolikt också möjliggöra återhämtade EF, vilket skulle stödja optimal användning av EF vid småbarnsvård. Vidare forskning kring föräldrars EF behövs för att bekräfta och utveckla dessa resultat, genom att t.ex. undersöka vikten av föräldrars EF under olika faser av barns utveckling, bland fäder, och i olika populationer.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [51]