De finlandssvenska matematiklärarnas beredskap att undervisa programmering
Borg, Emil (2022)
Borg, Emil
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042831385
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042831385
Tiivistelmä
Programmering, som har undervisats i grundläggande utbildningens alla årskurser sedan hösten 2016 medförde en stor förändring för matematiklärarna i årskurserna 7–9. Den grundläggande orsaken till att förändringen inte välkomnades varmt var att en stor andel av lärarna inte hade mycket erfarenhet av programmering från sina studier. Denna avhandling belyser vilka förutsättningar Svenskfinlands lärarkår har och hur de arbetar med utmaningarna som har uppstått som resultat av förändringen. Problemet som undersöks och står i centrum är lärarnas varierande kunskap inom området.
I dagsläget specificerar inte läroplanen vilka programmeringsmiljöer eller språk som bör undervisas. Därför presenteras ett urval av valmöjligheterna som lärare ställs inför idag, och deras för- och nackdelar diskuteras. Lärarnas val av undervisningsmiljö och till vilken grad programmering integreras med övrig matematikundervisning granskas.
Forskningsfrågorna som avhandlingen ämnar besvara är:
1. Vilken kunskapsnivå i programmering och vilka behov av sådan fortbildning finns det bland matematiklärarna i årskurs 7–9?
2. Är ålder och undervisningserfarenhet en faktor i hur matematiklärare i årskurs 7–9 förhåller sig till att undervisa programmering? Vilka övriga faktorer finns det?
3. Vad styr lärarnas val av undervisningsmiljö och arbetssätt?
Undersökningen, som genomfördes i slutet av vårterminen 2021, var enkätbaserad och data från 49 deltagare i 23 kommuner registrerades. Frågorna var delvis av kvalitativ, och delvis av kvantitativ natur, och några av lärarnas åsikter representeras som citat eller frekvenstabeller.
Ramverket TPACK används för att avgöra om lärarna begränsas av tekniska, pedagogiska eller innehållsmässiga utmaningar. Det visar sig att bara en knapp majoritet anser att programmeringen är så allmännyttigt att den borde undervisas åt alla, medan en minoritet håller med om att detta bör ske som en del av matematikundervisningen.
Endast 60% tycker att deras kunskap räcker till för uppdraget. Eftersom kunskapen har ett samband med attityden kunde situationen förbättras genom ytterligare fortbildningar för lärare, och universitetskurser för blivande lärare borde övervägas. Det som däremot inte har något samband med lärarns upplevda kompetens att undervisa programmering, eller lärarens avlagda kurser i programmering är åldern, vilket tyder på att lärarna varken studerar mer eller mindre datarelaterade kurser än förr. Det visar sig också att lärare har fortsatt använda sig av läromedel som inte ännu inkluderar programmering, medan de som å andra sidan har förnyat sin lärobok är mycket mer benägna att inspireras till att undervisa i en textbaserad programmeringsmiljö.
Den tekniska utrustningen skolan har tillgång till utgör ibland ett hinder, men är oftast inte det som uppges vara avgörande. Många lärare noterar däremot att eleverna uppvisar stora skillnader i kunskapsnivå, speciellt i programmering, och att det utgör ett problem. På liknande sätt avslöjar denna studie att det förkommer varierande åsikter, intresse och kunskapsskillnader hos lärarna, och friheten i läraryrket resulterar i att dessa skillnader i programmering hos eleverna riskerar förstärkas i årskurserna 7–9 då undervisningens mängd och metod kastar.
I dagsläget specificerar inte läroplanen vilka programmeringsmiljöer eller språk som bör undervisas. Därför presenteras ett urval av valmöjligheterna som lärare ställs inför idag, och deras för- och nackdelar diskuteras. Lärarnas val av undervisningsmiljö och till vilken grad programmering integreras med övrig matematikundervisning granskas.
Forskningsfrågorna som avhandlingen ämnar besvara är:
1. Vilken kunskapsnivå i programmering och vilka behov av sådan fortbildning finns det bland matematiklärarna i årskurs 7–9?
2. Är ålder och undervisningserfarenhet en faktor i hur matematiklärare i årskurs 7–9 förhåller sig till att undervisa programmering? Vilka övriga faktorer finns det?
3. Vad styr lärarnas val av undervisningsmiljö och arbetssätt?
Undersökningen, som genomfördes i slutet av vårterminen 2021, var enkätbaserad och data från 49 deltagare i 23 kommuner registrerades. Frågorna var delvis av kvalitativ, och delvis av kvantitativ natur, och några av lärarnas åsikter representeras som citat eller frekvenstabeller.
Ramverket TPACK används för att avgöra om lärarna begränsas av tekniska, pedagogiska eller innehållsmässiga utmaningar. Det visar sig att bara en knapp majoritet anser att programmeringen är så allmännyttigt att den borde undervisas åt alla, medan en minoritet håller med om att detta bör ske som en del av matematikundervisningen.
Endast 60% tycker att deras kunskap räcker till för uppdraget. Eftersom kunskapen har ett samband med attityden kunde situationen förbättras genom ytterligare fortbildningar för lärare, och universitetskurser för blivande lärare borde övervägas. Det som däremot inte har något samband med lärarns upplevda kompetens att undervisa programmering, eller lärarens avlagda kurser i programmering är åldern, vilket tyder på att lärarna varken studerar mer eller mindre datarelaterade kurser än förr. Det visar sig också att lärare har fortsatt använda sig av läromedel som inte ännu inkluderar programmering, medan de som å andra sidan har förnyat sin lärobok är mycket mer benägna att inspireras till att undervisa i en textbaserad programmeringsmiljö.
Den tekniska utrustningen skolan har tillgång till utgör ibland ett hinder, men är oftast inte det som uppges vara avgörande. Många lärare noterar däremot att eleverna uppvisar stora skillnader i kunskapsnivå, speciellt i programmering, och att det utgör ett problem. På liknande sätt avslöjar denna studie att det förkommer varierande åsikter, intresse och kunskapsskillnader hos lärarna, och friheten i läraryrket resulterar i att dessa skillnader i programmering hos eleverna riskerar förstärkas i årskurserna 7–9 då undervisningens mängd och metod kastar.
Kokoelmat
- 111 Matematiikka [38]