Skolkuratorers och speciallärares upplevelser av ungas psykosociala hälsa i skolan : En kvalitativ intervjustudie med skolpersonal i finlandssvenska högstadier
Sandvik, Emilia (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032725467
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032725467
Tiivistelmä
Avhandlingen verkställdes inom Projekt KOMPIS: Kunskap om mobbningsprevention i Svenskfinland.
Syfte: Att undersöka skolkuratorers och speciallärares upplevelser av ungas psykosociala hälsa i skolan, samt vilka utmaningar och möjligheter respektive yrkesroll upplever i förhållande till att främja den psykosociala hälsan i skolan.
Metod: Avhandlingen bygger på semistrukturerade intervjuer inom ramen för Projekt Kompis, varav 16 respondenter ingår i denna studie. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom konventionell induktiv innehållsanalys.
Resultat: Respondenterna lyfte fram tre former av psykosocial ohälsa hos eleverna: mobbning och utanförskap, stress och prestationskrav samt svaga sociala färdigheter. Vidare ansåg både skolkuratorerna och speciallärarna att elevernas delaktighet, möjlighet till samvaro och aktivitet, samt trygga strukturer var avgörande faktorer i skolmiljön som påverkade elevernas välbefinnande i en positiv riktning. I fråga om utmaningar relaterat till den egna yrkesrollen och skolan som organisation lyfte båda grupperna fram tidsbrist, otillräckliga personalresurser och okunskap. Dessa utmaningar kunde påvisas oavsett yrkesroll. Däremot lyfte speciallärare och skolkuratorer delvis fram olika möjligheter att främja ungas hälsa. Speciallärare framhöll relationen till eleverna tack vare undervisning i mindre grupp som en positiv resurs medan skolkuratorerna betonade de enskilda stödsamtalens inverkan. Båda yrkesrollerna poängterade dock synlighet och tillgänglighet i skolan, samarbete och kollegialt stöd samt yrkesrollernas flexibilitet och mångsidighet som gemensamma möjligheter.
Diskussion: De utmaningar och möjligheter respondenterna upplever relaterat till den psykosociala hälsan i skolan överensstämmer till stor del med tidigare forskning inom området. Skolan har flertalet möjligheter att främja elevernas välmående genom att satsa på tillgängliga vuxna i skolan, som lärare och elevvårdspersonal, erbjuda eleverna möjlighet till samvaro samt låta dem påverka och delta i skolans verksamhet. Genom att sätta mer resurser på närvarande vuxna i skolan undgår skolan resursbristen i fråga om hög arbetsbelastning och bristande tid till förebyggande arbete vilket respondenterna lyfte fram som utmaningar. Vidare efterlyses mer forskning kring hurudana verktyg skolpersonalen behöver för att stöda elevernas psykosociala hälsa i skolan.
Syfte: Att undersöka skolkuratorers och speciallärares upplevelser av ungas psykosociala hälsa i skolan, samt vilka utmaningar och möjligheter respektive yrkesroll upplever i förhållande till att främja den psykosociala hälsan i skolan.
Metod: Avhandlingen bygger på semistrukturerade intervjuer inom ramen för Projekt Kompis, varav 16 respondenter ingår i denna studie. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom konventionell induktiv innehållsanalys.
Resultat: Respondenterna lyfte fram tre former av psykosocial ohälsa hos eleverna: mobbning och utanförskap, stress och prestationskrav samt svaga sociala färdigheter. Vidare ansåg både skolkuratorerna och speciallärarna att elevernas delaktighet, möjlighet till samvaro och aktivitet, samt trygga strukturer var avgörande faktorer i skolmiljön som påverkade elevernas välbefinnande i en positiv riktning. I fråga om utmaningar relaterat till den egna yrkesrollen och skolan som organisation lyfte båda grupperna fram tidsbrist, otillräckliga personalresurser och okunskap. Dessa utmaningar kunde påvisas oavsett yrkesroll. Däremot lyfte speciallärare och skolkuratorer delvis fram olika möjligheter att främja ungas hälsa. Speciallärare framhöll relationen till eleverna tack vare undervisning i mindre grupp som en positiv resurs medan skolkuratorerna betonade de enskilda stödsamtalens inverkan. Båda yrkesrollerna poängterade dock synlighet och tillgänglighet i skolan, samarbete och kollegialt stöd samt yrkesrollernas flexibilitet och mångsidighet som gemensamma möjligheter.
Diskussion: De utmaningar och möjligheter respondenterna upplever relaterat till den psykosociala hälsan i skolan överensstämmer till stor del med tidigare forskning inom området. Skolan har flertalet möjligheter att främja elevernas välmående genom att satsa på tillgängliga vuxna i skolan, som lärare och elevvårdspersonal, erbjuda eleverna möjlighet till samvaro samt låta dem påverka och delta i skolans verksamhet. Genom att sätta mer resurser på närvarande vuxna i skolan undgår skolan resursbristen i fråga om hög arbetsbelastning och bristande tid till förebyggande arbete vilket respondenterna lyfte fram som utmaningar. Vidare efterlyses mer forskning kring hurudana verktyg skolpersonalen behöver för att stöda elevernas psykosociala hälsa i skolan.