Utvecklingen av motivation hos låg-, medel- och högpresterande elever i Svenskfinland
Lytz, Felicia (2022)
Lytz, Felicia
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022033126529
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022033126529
Tiivistelmä
Matematik blir en allt större del av samhället och matematikfärdigheter värderas allt högre på arbetsmarknaden. el Korrelationen mellan motivation och prestation har konstaterats av många forskare. Forskning visar även att den matematiska självuppfattningen och intresset för matematik sjunker i högstadiet. I den finländska läroplanen är det första målet i matematik för åk 7-9 att stärka elevens motivation, positiva självbild och matematiska självförtroende. Kan man ändå se samma nedåtgående trend av matematikrelaterad motivation i finlandssvenska högstadieskolor och sjunker isåfall motivationen lika för högpresterande elever som för medel- och lågpresterande elever? Syftet med avhandlingen är att undersöka utvecklingen av matematikrelaterade motivationsfaktorer hos finlandssvenska elever i högstadiet. För att få svar på studiens syfte formulerades följande forskningsfrågor:
1. Hur skiljer sig utvecklingen av intresse för och självuppfattning i matematik mellan låg-, medel- och högpresterande elever?
2. Hur påverkar elevers kön utvecklingen av intresse för och självuppfattning i matematik bland låg-, medel- och högpresterande elever?
Avhandlingen har en kvantitativ ansats och har gjorts inom FRAM-projektet vid Åbo Akademi. Data är insamlade under fyra tillfällen mellan 2016 och 2019 och fem stycken finlandssvenska högstadieskolor deltog i undersökningen. Samplet i avhandlingen består av 583 respondenter.
Resultatet bekräftar tidigare forskning som säger att den matematiska självuppfattningen sjunker i de högre årskurserna. Trots att självuppfattningen sjunker för hela samplet, kan det konstateras att de högpresterande elevernas självuppfattning hålls mer stabil än för de övriga prestationsgrupperna.
Tidigare forskning menar att även det matematiska intresset sjunker i de högre årskurserna. Detta kan inte bekräftas i analyserna utan intresset för matematik hålls relativt stabil under hela högstadiet. Det kan inte heller konstateras några skillnader i utvecklingen av intresse mellan prestationsgrupperna.
Resultaten i avhandlingen stämmer även överens med tidigare forskning gällande könsskillnader i matematik. Det finns inga skillnader i matematikprestationer mellan flickor och pojkar men pojkar har ändå högre matematisk självuppfattning och större intresse för matematik. Trots det påverkar inte kön utvecklingen av intresse och självuppfattning.
1. Hur skiljer sig utvecklingen av intresse för och självuppfattning i matematik mellan låg-, medel- och högpresterande elever?
2. Hur påverkar elevers kön utvecklingen av intresse för och självuppfattning i matematik bland låg-, medel- och högpresterande elever?
Avhandlingen har en kvantitativ ansats och har gjorts inom FRAM-projektet vid Åbo Akademi. Data är insamlade under fyra tillfällen mellan 2016 och 2019 och fem stycken finlandssvenska högstadieskolor deltog i undersökningen. Samplet i avhandlingen består av 583 respondenter.
Resultatet bekräftar tidigare forskning som säger att den matematiska självuppfattningen sjunker i de högre årskurserna. Trots att självuppfattningen sjunker för hela samplet, kan det konstateras att de högpresterande elevernas självuppfattning hålls mer stabil än för de övriga prestationsgrupperna.
Tidigare forskning menar att även det matematiska intresset sjunker i de högre årskurserna. Detta kan inte bekräftas i analyserna utan intresset för matematik hålls relativt stabil under hela högstadiet. Det kan inte heller konstateras några skillnader i utvecklingen av intresse mellan prestationsgrupperna.
Resultaten i avhandlingen stämmer även överens med tidigare forskning gällande könsskillnader i matematik. Det finns inga skillnader i matematikprestationer mellan flickor och pojkar men pojkar har ändå högre matematisk självuppfattning och större intresse för matematik. Trots det påverkar inte kön utvecklingen av intresse och självuppfattning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]