Idrottsutbrändhet hos idrottsklasselever i årskurs 7 – 9
Sandell, Kevin; Gustafsson, Tiia (2022)
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042530308
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042530308
Tiivistelmä
Syftet med vår avhandling är att undersöka idrottsutbrändhet hos idrottsklasselever i årskurs 7 – 9. Vidare undersöks hur idrottsutbrändhet kan påverka valet av andra stadiets utbildning. Vi ser även på skillnader mellan könen samt mellan lag- och individuella idrottare.
Avhandlingens forskningsansats är kvantitativ och datamaterialet är en del av projektet “Idrottshögstadieförsöket”. Datamaterialet har samlats in med webbenkäter, under tre tillfällen, från årskurs 7 – 9. Detta gör undersökningen till en longitudinell studie. Datamaterialet bygger på svar från 253 respondenter, av vilka 140 var pojkar och 113 var flickor. Bland respondenterna fanns 100 lagidrottare och 84 individuella idrottare.
I avhandlingens första forskningsfråga visade resultat att, 2,8 % i årskurs 7 och 5,1 % i årskurs 8 samt 6,3 % i årskurs 9, var idrottsutbrända. För pojkar varierade andelen idrottsutbrända mellan 2,1 % och 6,3 %, medan det för flickor varierade mellan 4,5 % och 8,1 %. För lagidrottare varierade andelen idrottsutbrända mellan 4 % och 9 %, medan det för individuella idrottare varierade mellan 1,2 % och 4,8 %.
Resultaten från avhandlingens andra, tredje och fjärde forskningsfråga visade att det hade skett en signifikant utveckling hos idrottsklasseleverna gällande alla tre dimensioner av idrottsutbrändhet. Utvecklingen hade skett, för samtliga tre dimensioner, mellan årskurs 7 och 8 samt mellan årskurs 7 och 9. Resultaten visade att flickor i större utsträckning upplevde idrottsutbrändhet (utmattning, cynism och känsla av otillräcklighet) än pojkarna. Resultaten var signifikanta för utmattning i alla årskurser, cynism i årskurs 7 samt för känsla av otillräcklighet i årskurs 7 och 9. Vidare visade resultaten att lagidrottarna upplevde utmattning i större grad än de individuella idrottarna i årskurs 8.
Vidare visade resultaten anknutna till den femte forskningsfrågan, att högre nivåer av utmattning minskade sannolikheten att eleverna valde en annan linje än idrottslinjen. Högre nivåer av cynism i årskurs 8 samt känslor av otillräcklighet i årskurs 9 ökade däremot sannolikheten att eleverna valde en annan linje än idrottslinjen. Vidare kunde konstateras att idrottsutbrändheten förutspådde valet av andra stadiets utbildning bättre för varje årskurs.
Avhandlingens forskningsansats är kvantitativ och datamaterialet är en del av projektet “Idrottshögstadieförsöket”. Datamaterialet har samlats in med webbenkäter, under tre tillfällen, från årskurs 7 – 9. Detta gör undersökningen till en longitudinell studie. Datamaterialet bygger på svar från 253 respondenter, av vilka 140 var pojkar och 113 var flickor. Bland respondenterna fanns 100 lagidrottare och 84 individuella idrottare.
I avhandlingens första forskningsfråga visade resultat att, 2,8 % i årskurs 7 och 5,1 % i årskurs 8 samt 6,3 % i årskurs 9, var idrottsutbrända. För pojkar varierade andelen idrottsutbrända mellan 2,1 % och 6,3 %, medan det för flickor varierade mellan 4,5 % och 8,1 %. För lagidrottare varierade andelen idrottsutbrända mellan 4 % och 9 %, medan det för individuella idrottare varierade mellan 1,2 % och 4,8 %.
Resultaten från avhandlingens andra, tredje och fjärde forskningsfråga visade att det hade skett en signifikant utveckling hos idrottsklasseleverna gällande alla tre dimensioner av idrottsutbrändhet. Utvecklingen hade skett, för samtliga tre dimensioner, mellan årskurs 7 och 8 samt mellan årskurs 7 och 9. Resultaten visade att flickor i större utsträckning upplevde idrottsutbrändhet (utmattning, cynism och känsla av otillräcklighet) än pojkarna. Resultaten var signifikanta för utmattning i alla årskurser, cynism i årskurs 7 samt för känsla av otillräcklighet i årskurs 7 och 9. Vidare visade resultaten att lagidrottarna upplevde utmattning i större grad än de individuella idrottarna i årskurs 8.
Vidare visade resultaten anknutna till den femte forskningsfrågan, att högre nivåer av utmattning minskade sannolikheten att eleverna valde en annan linje än idrottslinjen. Högre nivåer av cynism i årskurs 8 samt känslor av otillräcklighet i årskurs 9 ökade däremot sannolikheten att eleverna valde en annan linje än idrottslinjen. Vidare kunde konstateras att idrottsutbrändheten förutspådde valet av andra stadiets utbildning bättre för varje årskurs.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [593]