Distansarbetets effekter på välbefinnandet på arbete
Mikkonen, Netta (2022)
Mikkonen, Netta
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032124283
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032124283
Tiivistelmä
Denna pro gradu-avhandling handlar om distansarbetets effekter på välbefinnandet på arbete. Under de senaste decennierna har arbetet blivit mer platsoberoende eftersom den digitala utvecklingen har gjort stora framsteg och situationer så som till exempel covid-pandemin också har medfört olika sanktioner i arbetet. Som ett resultat har ledningsarbete också blivit mer komplex och har fått nya avvikande betydelser och roller. Välbefinnandet i distansarbete formas och upprätthålls genom olika faktorer än i normalt arbete, och därför måste det också fokuseras allt närmare på att upprätthålla och hantera välbefinnandet. Syftet för denna avhandling är att undersöka hur distansarbete påverkar individernas välbefinnande och hur arbetsgivaren/ledaren positivt kan påverka välbefinnandet i distansarbete.
I denna studie utgår den teoretiska referensramen från välbefinnandet i arbete, faktorer som påverkar välbefinnandet i arbete, arbetsförmåga och ledarens ansvar på välbefinnandet på arbetsplatsen, fördelar och utmaningar med distansarbete samt hur man organiserar och leder välbefinnandet i arbete. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer från fem personer som arbetar i olika organisationer samt i olika positioner. Detta empiriska material har analyserats utifrån den teori som används i avhandlingen.
Resultaten av studien visade att distansarbete har förbättrat individens välbefinnande, ökat effektiviteten i arbetet och förbättrat motivationen samt minskat stressen. Distansarbete har ökat fritiden och minskat tiden som går till pendling samt minskat pendlingskostnaderna. Att bibehålla fysisk kondition har också underlättats bland annat av utomhusaktiviteter vid lunchtid.
Förutom fördelarna har distansarbete också inneburit utmaningar, varav den största är relaterad till nedgången i de sociala relationerna. De så kallade soffbordsdiskussionerna är mindre frekventa och en del av organisationens tysta information kanske inte hörs. Kravet på att vara tillgänglig hela tiden i digitala kanaler sätter också press på individernas välbefinnande.
I denna studie utgår den teoretiska referensramen från välbefinnandet i arbete, faktorer som påverkar välbefinnandet i arbete, arbetsförmåga och ledarens ansvar på välbefinnandet på arbetsplatsen, fördelar och utmaningar med distansarbete samt hur man organiserar och leder välbefinnandet i arbete. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer från fem personer som arbetar i olika organisationer samt i olika positioner. Detta empiriska material har analyserats utifrån den teori som används i avhandlingen.
Resultaten av studien visade att distansarbete har förbättrat individens välbefinnande, ökat effektiviteten i arbetet och förbättrat motivationen samt minskat stressen. Distansarbete har ökat fritiden och minskat tiden som går till pendling samt minskat pendlingskostnaderna. Att bibehålla fysisk kondition har också underlättats bland annat av utomhusaktiviteter vid lunchtid.
Förutom fördelarna har distansarbete också inneburit utmaningar, varav den största är relaterad till nedgången i de sociala relationerna. De så kallade soffbordsdiskussionerna är mindre frekventa och en del av organisationens tysta information kanske inte hörs. Kravet på att vara tillgänglig hela tiden i digitala kanaler sätter också press på individernas välbefinnande.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]