Differentiering i språkundervisningen : En kvalitativ intervjustudie om klasslärares olika sätt att differentiera språkundervisningen
Semskar, Julia (2022)
Semskar, Julia
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022031123053
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022031123053
Tiivistelmä
Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska elever som har svårigheter i språk få stöd i sitt lärande. För elever som är tvåspråkiga eller elever som har mera kunskap i finska/engelska behöver läraren ge mera utmaningar. I läroplanen är differentiering ett begrepp som används flitigt. Kortfattat handlar differentiering om att man i undervisningen tar hänsyn till de olikheter som finns bland eleverna och att man försöker möjliggöra för alla elever att tillägna sig undervisningen i klassrummet.
Syftet med denna magisteravhandling är att utforska hur klasslärare differentierar undervisningen i finska och engelska i årskurserna 1–6 samt vilka möjligheter och utmaningar som finns i språkundervisningen. Här gäller differentiering både med avseende på elevers olika förutsättningar för lärande och med avseende på elevers olika förkunskaper i språket samt språklig bakgrund. Med hur klasslärare differentierar undervisningen avses vilka arbetssätt och metoder lärarna använder. Utgående ifrån detta har följande forskningsfrågor utkristalliserats:
1. Hur differentierar klassläraren sin undervisning för elever som har utmaningar eller är i behov av någon form av stöd i språkinlärningen?
2. Hur differentierar klassläraren sin undervisning för elever som har förkunskaper i språket eller kommer från en tvåspråkig/flerspråkig familj?
3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika klasslärares sätt att differentiera i språkundervisningen?
För att få svar på forskningsfrågorna har sex klasslärare, som undervisar i finska och/eller engelska i skolor i Norra Österbotten, blivit intervjuade. Forskningsansatsen är narrativ och efter att intervjuerna hade blivit gjorda blev de transkriberade. Varje intervju har konstruerats till ett narrativ. Efter alla sex narrativ finns det en sammanfattning av resultatet där alla forskningsfrågorna besvaras utgående ifrån de sex intervjuerna.
Utgående ifrån intervjuerna kan man konstatera att klasslärare differentierar på många olika sätt. Vissa differentieringsmetoder är mer förekommande bland alla informanter, medan det också fanns en del differentieringsmetoder som bara enskilda lärare använde. Det var vanligare att klasslärarna prioriterade mer att differentiera för de elever som har utmaningar eller är i behov av någon form av stöd i språkinlärningen än för de elever som har förkunskaper i språket eller kommer från en tvåspråkig/flerspråkig familj.
När det gäller differentieringens tre dimensioner; omfattning, tempo och djup, fanns det vissa utmärkande drag. Utgående ifrån forskarens tolkning differentierade lärarna omfattningen av stoffet överlägset mest. Tempo förekom också en del, medan djupet differentierade lärarna allra minst.
Den optimala differentieringen ska börja i planeringsskedet, därefter ske i genomförandeskedet och avslutas i bedömningsskedet. Alla informanterna följde kanske inte noggrant dessa tre steg. Vissa av lärarna planerade inte särskilt mycket differentiering, utan differentierade mest i stunden i klassrummet. Fokuset bland lärarna låg nog främst på att differentiera i genomförandeskedet.
Syftet med denna magisteravhandling är att utforska hur klasslärare differentierar undervisningen i finska och engelska i årskurserna 1–6 samt vilka möjligheter och utmaningar som finns i språkundervisningen. Här gäller differentiering både med avseende på elevers olika förutsättningar för lärande och med avseende på elevers olika förkunskaper i språket samt språklig bakgrund. Med hur klasslärare differentierar undervisningen avses vilka arbetssätt och metoder lärarna använder. Utgående ifrån detta har följande forskningsfrågor utkristalliserats:
1. Hur differentierar klassläraren sin undervisning för elever som har utmaningar eller är i behov av någon form av stöd i språkinlärningen?
2. Hur differentierar klassläraren sin undervisning för elever som har förkunskaper i språket eller kommer från en tvåspråkig/flerspråkig familj?
3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika klasslärares sätt att differentiera i språkundervisningen?
För att få svar på forskningsfrågorna har sex klasslärare, som undervisar i finska och/eller engelska i skolor i Norra Österbotten, blivit intervjuade. Forskningsansatsen är narrativ och efter att intervjuerna hade blivit gjorda blev de transkriberade. Varje intervju har konstruerats till ett narrativ. Efter alla sex narrativ finns det en sammanfattning av resultatet där alla forskningsfrågorna besvaras utgående ifrån de sex intervjuerna.
Utgående ifrån intervjuerna kan man konstatera att klasslärare differentierar på många olika sätt. Vissa differentieringsmetoder är mer förekommande bland alla informanter, medan det också fanns en del differentieringsmetoder som bara enskilda lärare använde. Det var vanligare att klasslärarna prioriterade mer att differentiera för de elever som har utmaningar eller är i behov av någon form av stöd i språkinlärningen än för de elever som har förkunskaper i språket eller kommer från en tvåspråkig/flerspråkig familj.
När det gäller differentieringens tre dimensioner; omfattning, tempo och djup, fanns det vissa utmärkande drag. Utgående ifrån forskarens tolkning differentierade lärarna omfattningen av stoffet överlägset mest. Tempo förekom också en del, medan djupet differentierade lärarna allra minst.
Den optimala differentieringen ska börja i planeringsskedet, därefter ske i genomförandeskedet och avslutas i bedömningsskedet. Alla informanterna följde kanske inte noggrant dessa tre steg. Vissa av lärarna planerade inte särskilt mycket differentiering, utan differentierade mest i stunden i klassrummet. Fokuset bland lärarna låg nog främst på att differentiera i genomförandeskedet.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]