En perceptionsdialektologisk undersökning om finlandssvenskars perception av finlandssvenskt standardtalspråk

Abstract

I denna avhandling studeras finlandssvenskars uppfattningar om och attityder till talad standardfinlandssvenska. Studien har fokus på perceptionen av de finlandssvenska varieteterna i Vasa, Åbo och Helsingfors och hur invånare på orter nära dessa regionala huvudstäder uppfattar och beskriver standard, samt vilka attityder de har till de standardnära varieteterna. Avhandlingen faller inom ramen för den perceptuella dialektologin där fokus ligger på icke­lingvisters egna uppfattningar om språk. Syftet med avhandlingen är att ta reda på om det i de svensktalande delarna av Finland finns enhetlighet i uppfattningarna om standardspråk eller om uppfattningarna avviker från varandra beroende på var man befinner sig i Finland och ta reda på hur uppfattningarna varierar beroende på hur nära en större ort informanterna bor.

Materialet utgörs av en webbenkät som 131 informanter besvarat. Av informanterna kommer 93 från Nykarleby, 23 från Pargas och 15 från Borgå. Nykarlebyinformanterna fungerar som fokusgrupp, medan de två övriga är jämförelsegrupper. Informanterna fick först lyssna på sex olika talprov och sedan besvara frågor om finlandssvenskt standardtalspråk, exempelvis om de kan ge talarens svenska en benämning och om de kan placera talaren geografiskt. De skulle även på en standardskala värdera de olika talproven. Avslutningsvis skulle informanterna besvara attitydfrågor utifrån förutbestämda adjektiv. De ombads alltid motivera sina svar.

Undersökningen visar att informanterna upplever att det existerar ett finlandssvenskt standardtalspråk och det kännetecknas av att det inte får innehålla dialekt eller slang, det ska vara skriftspråkligt nära och korrekt. Standardsvenskan kopplas ihop med flera olika delar av Finland och informanternas hemort tycks ha inverkan på var de upplever att standardsvenska talas. Talprov från Vasa och Helsingfors värderas som några av de mest standardnära varieteterna, men det finns regionala skillnader i hur informanterna placerat talarna. Informanterna reagerar på specifika språkdrag hos Helsingforssvenskan som de även uppvisar negativa attityder mot. Resultatet pekar på en gemensam syn på standardspråket men med en splittrad uppfattning om var det talas.