Att se det goda i sig själv och i sina medmänniskor : En kvalitativ studie om två finlandssvenska klasslärares arbete med och upplevelser av positiv pedagogik i årskurs 2

Abstract

Positiv psykologi handlar om att stärka det goda i människor genom att arbeta utifrån styrkor och resurser. När positiv psykologi integrerats i skolvärlden har begreppet positiv pedagogik uppstått. Metoden strävar efter att främja barns och ungas livskraft och stärka deras mentala hälsa i skolan genom att stödja undervisning och lärande inom både traditionella, akademiska färdigheter och inom välbefinnande. Genom positiv pedagogik får elever möjlighet att utveckla eftersträvansvärda egenskaper, så kallade karaktärsstyrkor.

Avhandlingens syfte är att undersöka finlandssvenska klasslärares arbete med och upplevelser av positiv pedagogik. Utgående från syftet utformades två forskningsfrågor: 1. Hur arbetar finlandssvenska klasslärare med positiv pedagogik? 2. Hur upplever finlandssvenska klasslärare arbetet med positiv pedagogik?

För att besvara de ovannämnda forskningsfrågorna valdes en kvalitativ forskningsansats och en etnografisk metod. Datainsamlingen bestod av observationer i två parallellklasser, årskurs 2, och intervjuer med två finlandssvenska klasslärare. Som analysmetod kombinerades narrativ analys och tematisk kategorisering. Resultaten har framställts utgående från de kategorier som kunde urskiljas vid analysen. Avhandlingen är en närstudie av hur finlandssvenska klasslärare arbetar med positiv pedagogik i praktiken.

Studiens resultat visar att finlandssvenska klasslärare arbetar med positiv pedagogik för att stärka elevers, sitt eget och skolgångsbiträdens välbefinnande. Positiv pedagogik används som ett redskap för att utveckla en trygg lärmiljö där eleverna ska kunna utvecklas och blomstra. Genom metoden utvecklar eleverna eftersträvansvärda egenskaper, karaktärsstyrkor. Klasslärarens egen personlighet präglar undervisningen i positiv pedagogik. För att uppnå resultat arbetar klasslärarna kontinuerligt med metoden. De upplever att positiv pedagogik enkelt kan integreras i skolämnen. I det konkreta arbetet fokuserar klasslärarna på karaktärsstyrkor, “hinkar”, “gröna och röda tankar”, känslor och vänliga fraser. I arbetet med positiv pedagogik upplever klasslärarna att det behövs en lärarprofessionalitet eftersom metoden behandlar känsliga aspekter som elevens egen personlighet.

Enligt klasslärarna innebär positiv pedagogik hur individen kan ta till sina styrkor för att klara av motgångar i livet. Positiv pedagogik syns i bemötandet av andra människor och handlar för klasslärarna om medmänsklighet i form av att se, uppskatta och respektera andra. Genom arbetet med metoden upplever klasslärarna att eleverna har fått ett känslospråk, att eleverna medvetet kan använda sina styrkor i praktiken och identifiera andras styrkor, att deras empatiska förmåga har utvecklats och att klassandan har förbättrats. Arbetet med positiv pedagogik har gett klasslärarna verktyg i deras arbete, i konflikthantering och i bemötande av andra. Klasslärarna mår själva bättre genom att arbeta med metoden. De upplever ett stöd i arbetet av skolans ledning, rektor och framför allt av sina parallellklasslärare. Klasslärarna upplever att det inte finns någon entydig ram kring hur de ska arbeta med positiv pedagogik, men att de genom egen erfarenhet lärt sig vad som fungerar för dem.