Samband mellan oralmotoriska ätfärdigheter i spädbarnsåldern och tidig tal- och språkutveckling
Verheyen, Hanna (2021)
Verheyen, Hanna
2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021121460449
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021121460449
Tiivistelmä
Sambandet mellan oralmotorisk utveckling och tidig tal- och språkutveckling är inte ännu helt klarlagt, men det finns forskning som tyder på ett samband mellan svårigheter med det tidiga ätandet och försenad talutveckling. Samtidigt finns det forskningsresultat som indikerar att verbalmotoriken inte är kopplad till oralmotoriken, och att dessa två bör ses som separata system.
Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan tidiga oralmotoriska ätfärdigheter och tidig tal- och språkutveckling. Frågeställningen gällde huruvida det finns skillnader i tal- och språkutvecklingen vid 24 månaders ålder beroende på barnets oralmotoriska ätfärdigheter vid 13 månaders ålder. Utöver det kontrollerades det för påverkan av ett antal bakgrundsfaktorer.
Avhandlingen är en del av den pågående, longitudinella kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt”. Samplet bestod av 797 finskspråkiga barn. Uppgifter om barnens oralmotoriska ätfärdigheter hade samlats in vid 13 månaders ålder genom en föräldrablankett. Uppgifter om barnens tal- och språkutveckling vid 24 månaders ålder hade samlats in genom den finska versionen av föräldrablanketten ”the MacArthur Communicative Developmental Inventory” (CDI). Resultaten i studien visade inga statistiskt signifikanta skillnader i tal- och språkutveckling vid 24 månaders ålder beroende på barnets oralmotoriska ätfärdigheter vid 13 månaders ålder. Detta gällde såväl expressivt ordförråd som grammatisk utveckling mätt med MLU3. Det fanns däremot en signifikant skillnad i expressivt ordförråd mellan könen för de barn som åt mat av konsistensen stora bitar. Flickor som åt stora bitar hade statistiskt signifikant högre poäng på expressivt ordförråd än pojkar som åt stora bitar. Det fanns även signifikanta skillnader i expressivt ordförråd och MLU3 beroende på kön, social status och huruvida barnets föräldrar hade haft försenad språkutveckling eller inte. För MLU3 fanns skillnader även beroende på om barnet hade fötts prematurt eller inte.
Inga signifikanta samband mellan oralmotoriska ätfärdigheter och tidig tal- och språkutveckling hittades, och resultaten visade att andra faktorer än de oralmotoriska påverkade tal- och språkutvecklingen. Trots det är det viktigt att följa med barns utveckling av oralmotorik och ätande. Barn med tecken på svårigheter eller avvikande motorisk utveckling bör alltid följas upp, eftersom svårigheter i tal- och språkutvecklingen kan framträda först i senare ålder.
Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan tidiga oralmotoriska ätfärdigheter och tidig tal- och språkutveckling. Frågeställningen gällde huruvida det finns skillnader i tal- och språkutvecklingen vid 24 månaders ålder beroende på barnets oralmotoriska ätfärdigheter vid 13 månaders ålder. Utöver det kontrollerades det för påverkan av ett antal bakgrundsfaktorer.
Avhandlingen är en del av den pågående, longitudinella kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt”. Samplet bestod av 797 finskspråkiga barn. Uppgifter om barnens oralmotoriska ätfärdigheter hade samlats in vid 13 månaders ålder genom en föräldrablankett. Uppgifter om barnens tal- och språkutveckling vid 24 månaders ålder hade samlats in genom den finska versionen av föräldrablanketten ”the MacArthur Communicative Developmental Inventory” (CDI). Resultaten i studien visade inga statistiskt signifikanta skillnader i tal- och språkutveckling vid 24 månaders ålder beroende på barnets oralmotoriska ätfärdigheter vid 13 månaders ålder. Detta gällde såväl expressivt ordförråd som grammatisk utveckling mätt med MLU3. Det fanns däremot en signifikant skillnad i expressivt ordförråd mellan könen för de barn som åt mat av konsistensen stora bitar. Flickor som åt stora bitar hade statistiskt signifikant högre poäng på expressivt ordförråd än pojkar som åt stora bitar. Det fanns även signifikanta skillnader i expressivt ordförråd och MLU3 beroende på kön, social status och huruvida barnets föräldrar hade haft försenad språkutveckling eller inte. För MLU3 fanns skillnader även beroende på om barnet hade fötts prematurt eller inte.
Inga signifikanta samband mellan oralmotoriska ätfärdigheter och tidig tal- och språkutveckling hittades, och resultaten visade att andra faktorer än de oralmotoriska påverkade tal- och språkutvecklingen. Trots det är det viktigt att följa med barns utveckling av oralmotorik och ätande. Barn med tecken på svårigheter eller avvikande motorisk utveckling bör alltid följas upp, eftersom svårigheter i tal- och språkutvecklingen kan framträda först i senare ålder.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]