Anpassning hos kiselalgen Skeletonema marinoi till stigande vattentemperaturer under 1900-talet
Gareis, Maximilian (2021)
Gareis, Maximilian
2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202201031085
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202201031085
Tiivistelmä
En ökad mänsklig påverkan har förändrat omständigheterna i Östersjön, vilket påverkar hela ekosystemet. Primärproduktionen som håller upp ekosystem påverkas också av dessa förändringar. Skeletonema marinoi är en kiselalg som dominerar vårblomningen i de tempererade områden vilket innebär att det är en viktig primärproducent. I denna studie har jag väckt upp vilostadier av S. marinoi från åren 1963, 1990 och 2019 och utsatt dem för olika temperaturbehandlingar. Jag antog att isolaten från 1963 skulle prestera bäst i låga temperaturer och isolat från 2019 i höga. Det visade sig att 1963 isolaten presterade bäst i den lägre temperaturen men att inte tillräckligt höga temperaturer använts för att 2019 skulle prestera bäst. För att se ifall det skett en fenotypisk förändring sedan 1963 jämfördes cellstorleken och det visade sig att celler från 1963 var störst och celler från 2019 minst. Resultaten visar att det skett en förändring i populationen under 1900-talet och att det finns en stor genetisk variation inom en population vilket kan hjälpa populationen att anpassa sig till framtida förändring. An increased human impact has changed the conditions in the Baltic Sea, which affects the entire ecosystem. Primary production that sustains ecosystems is also affected by these changes. Skeletonema marinoi is a diatom that dominates the spring bloom in the temperate areas, which means that it is an important primary producer. In this study, I have resurrected resting stages of S. marinoi from the years 1963, 1990 and 2019 and subjected them to various temperature treatments. I assumed that the isolates from 1963 would perform best in low temperatures and isolates from 2019 in high ones. The experiment showed that the 1963 isolates performed best in the lower temperature, but that applied high temperatures were not high enough for 2019 isolates to perform best. To see if there has been a phenotypic change since 1963, the cell size was compared, and the experiment showed that cells from 1963 were the largest and cells from 2019 the smallest. The results show that there was a change in the population during the 20th century and that there is a great genetic variation within a population, which can help the population to adapt to future change.