”Sveriges sak är inte vår*” - Sveriges covid-19-pandemirespons och Sverigebilden inom finska medier

Abstract

Covid-19-pandemin är en av de mest betydande samhällskriserna som drabbat världen under de senaste årtionden. Då länder runtom i världen stängde ner det mesta utanför de mest betydande samhällsfunktionerna för att bekämpa spridningen av en ny och oförutsägbar virus-sjukdom, var Sveriges pandemirespons annorlunda. Nyhetsartiklar publicerades runtom i världen om konserter, öppna barer och andra samhälleliga utrymmen. Sverige hade valt en annan väg ut ur krisen, och Anders Tegnell från den svenska Folkhälsomyndigheten blev övernatt internationellt känd. Denna avhandling analyserar artiklar och kommentarer som publicerats i Helsingin Sanomats digitala version, HS.fi, under våren 2020. Helsingin Sanomat är ägd av Sanoma Media som är det största och ledande mediabolaget i Finland.

Metoden för denna avhandling var en kvalitativ diskursanalys av 32 artiklar och deras kommentarer publicerade i HS.fi under tidsperioden 26.3.2020 – 24.6.2020. Efter flera genomgångar och en bortrensning av orelaterade kommentarer är totalt 1358 kommentarer med i analysen. Materialet har blivit analyserat med hjälp av både diskursanalys och Ibarra och Kitsuses retoriska uttryck som metod.

Analysen stöds av det valda teoretiska ramverket. Det utgår från social konstruktivism och sociala problem, och en historisk och sociologisk överblick av relationen mellan Finland och Sverige fungerar som en bas för analysen. Det socialkonstruktivistiska synsättet ser på vardagsverkligheten som något socialt konstruerat, och betonar att denna vardagsverklighet är fundamental för konstruktionen av samhället. På basis av mediastudier diskuteras vidare hur information och kunskap distribueras av media, och hur medieinstitutioner påverkar hur vardagsverkligheten tolkas. Kommentarsfälten diskuteras som sociala utrymmen, som relateras till Habermas teori om en offentlig sfär där sociala utrymmen, såsom de europeiska kaféerna han diskuterade, fungerar som demokratiska utrymmen för utbyte av tankar och idéer.

Analysen kommer fram till att den finländska Sverigebilden vilar på grunden av en historisk uppfattning om landet och på diverse krigstrauman som lever kvar. Reaktionerna i materialet bygger på flera hundra år av gemensam och separat historia mellan länderna, vilket manifesteras i olika argumentationer. En dikotomi mellan människoliv och ekonomi ingår i en av de mest omfattande diskussionerna under den observerade tidsperioden. I materialet diskuteras klass, konsensuskultur, tur och Sverigebilden som ett varumärke. Utöver dessa teman diskuteras även Sverige som ett hot mot Finland. I dessa diskussioner tas upp försvarsgemenskapet, hotet som den svenska pandemiresponsen orsakat finländare och andra grannländer samt grundläggande historiska skillnader mellan länderna.

Sveriges pandemirespons tolkas i negativa termer. De positiva uppfattningarna om pandemiresponsen placerar sig främst till början av den observerade tidsperioden. Både artiklar och kommentarer är kritiska mot de svenska myndigheterna. Pandemiresponsen kan tolkas att ha påverkat negativt på uppfattningen om Sverige och svenskhet. Detta anses av en del skribenter att vara förvånande, en besvikelse och ett hot emot framtida försvarssamarbete.