Problematiken kring marknadsföring av snabbkrediter : en de lege ferenda- analys
Elgh, Elin (2021)
Elgh, Elin
2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021111154946
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021111154946
Tiivistelmä
Markandsföringen av snabbkrediter tog fart i Finland 2005 och idag marknadsförs snabbkrediterna effektivt genom ett flertal olika kanaler. Det hävdas att marknadsföringen är aggressiv och påträngande samt bidrar till att konsumenterna överskuldsätter sig. Antalet personer med betalningsstörningar är relativt högt i Finland och ökar något i jämn takt. Snabbkrediterna har varit ett omdiskuterat ämne ända sedan de kom ut på marknaden, och behovet av skärpt reglering är ständigt på tapeten, fastän lagstiftningen har reviderats ett flertal gånger. De nuvarande bestämmelserna har ansetts bristfälliga, och behovet för nya alternativa lösningar har visat sig nödvändigt. I avhandlingen reds det ut hurudana alternativa bestämmelser eller lösningar hänförda till snabbkrediternas marknadsföring som kunde implementeras för att hämma den skuldsättningsproblematik vi har. Syftet är således att redogöra och diskutera problematiken kring snabbkrediter och marknadsföringen av dem.
Som utgångspunkt är avhandlingen rättsdogmatisk och innehåller även moment av komparativ rätt. Den rättspolitiska metoden kan inte heller totalt uteslutas i avhandlingen. Rättskomparationen utfördes genom att analysera finsk, svensk och dansk lagstiftning, och utifrån det analysera hur de olika ländernas lagstiftning skiljer sig från varandra. Det använda materialet för analysen är lagar, förarbeten till lagar, artiklar, rättsfall och övrigt material.
Resultatet pekar på att det inte räcker med att endast skärpa regleringen av marknadsföringen för att hämma den oroväckande skuldsättningsproblematiken. Det kan konstateras att ett positivt kreditupplysningsregister och social kreditgivning kunde vara behövliga tillägg. Dessutom så anses det behövligt att satsa mer resurser på att utbilda medborgarna i ekonomisk kunskap samt allokera mer resurser till instanser som övervakar snabbkreditverksamheten.
Som utgångspunkt är avhandlingen rättsdogmatisk och innehåller även moment av komparativ rätt. Den rättspolitiska metoden kan inte heller totalt uteslutas i avhandlingen. Rättskomparationen utfördes genom att analysera finsk, svensk och dansk lagstiftning, och utifrån det analysera hur de olika ländernas lagstiftning skiljer sig från varandra. Det använda materialet för analysen är lagar, förarbeten till lagar, artiklar, rättsfall och övrigt material.
Resultatet pekar på att det inte räcker med att endast skärpa regleringen av marknadsföringen för att hämma den oroväckande skuldsättningsproblematiken. Det kan konstateras att ett positivt kreditupplysningsregister och social kreditgivning kunde vara behövliga tillägg. Dessutom så anses det behövligt att satsa mer resurser på att utbilda medborgarna i ekonomisk kunskap samt allokera mer resurser till instanser som övervakar snabbkreditverksamheten.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [129]