Amning och amningshandledning : En fenomenografisk studie i barnmorskors uppfattningar om amning

Abstract

Amningens hälsofördelar för såväl kvinna som barn är oomstridda. I Finland uppnås inte Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer angående amning av spädbarn. Hälso- och sjukvårdspersonalen och barnmorskorna i synnerhet har en viktig pedagogisk roll i arbetet med att handleda mödrar i amning och deras arbete påverkar mödrarna i deras beslut att börja amma och att fortsätta. I WHO:s handlingsprogram för amningsstöd för sjukhus (Baby-Friendly Hospital Initiative) poängteras vikten personalens kunskaper, kompetens och färdigheter för en lyckad amningshandledning. I denna avhandling riktas blickfånget mot dessa kunskaper, kompetenser och färdigheter såsom de erfars av barnmorskorna själva.

Syftet är att undersöka hur barnmorskorna å ena sidan uppfattar erfar temat amning, å sidan hur de uppfattar amningshandledningen av mödrarna. I avhandlingen försöker jag svara på följande frågor:

1) Hur uppfattar barnmorskorna fenomenet amning? 2) Hur uppfattar barnmorskorna professionell kompetens i arbetet med amningshandledning?

Undersökningen tillämpar en fenomenografisk ansats och är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med sex barnmorskor. Materialet analyserades och resulterade i kategorier som fungerade som grund för undersökningens resultat.

Resultaten visade att barnmorskors uppfattar amning som en fysiologisk process präglad av meningsfullhet, en bekräftande samvaro samt en omdaning av tillvaron. Professionell kompetens i amningshandledning utgörs enligt barnmorskorna av en teknisk/fysiologisk kompetens, en relationell kompetens samt en kontextuell kompetens. Barnmorskornas uppfattningar om amning och handledning korrelerar såtillvida att den barnmorska som uppfattar amning främst som en fysiologisk process fokuserar på amningsteknik och fysiologi i sin handledning. Med ett bredare perspektiv på amning som en bekräftande samvaro, ser barnmorskan handledning som ett stöd att i att hjälpa mor och barn i sin relation. I amningshandledningens vidaste perspektiv utgörs arbetet av stöd till hela familjen i sin kontext, ett uppdrag som ofta faller utanför sedvanlig amningshandlednings ramar.

Undersökningen visade vidare att handledning ofta utgörs mer av omfattande informationsöverföring från barnmorska till nybliven mamma än av lyssnande på mödrarna. Vidare forskning för att undersöka betydelsen av genuin närvaro och aktivt lyssnande hos barnmorskorna samt hur man kan stödja fäders aktiva deltagande i amningshandledning rekommenderas.