The Effects of Biological and Psychosocial Explanations for Depression on Prognostic Pessimism and Preferred Treatment

Abstract

Prognostic pessimism is the belief that mental health problems are untreatable and relatively permanent. Earlier studies suggest that biological explanations for depression, compared to psychosocial explanations, increase prognostic pessimism. Studies also suggest biological explanations for depression could lead to a preference of psychotropic drugs as a treatment method. In the current study, we examined if different explanations (biological, psychosocial and biopsychosocial) for depression influenced prognostic pessimism and preferred treatment in a Finnish sample. We investigated this conducting an online vignette-experiment with 122 Finnish, non-depressed adults aged 18 to 40 years. The vignettes were based on the Finnish national guidelines for treating depression. Contradictory to previous studies, we found no statistically significant differences in prognostic pessimism and preferred treatment depending on the explanation for depression. However, we found a statistically significant difference in how credible the participants found the explanations for depression, with the biopsychosocial explanation for depression being rated most credible. Further, it is important to take into consideration that the vignettes were relatively mildly manipulated which also may explain the lack of effect.

Prognostisk pessimism är uppfattningen att psykiska störningar är relativt permanenta och inte går att bota. Tidigare forskning har visat att biologiska orsaksförklaringar till depression framkallar mera prognostisk pessimism än psykosociala orsaksförklaringar. Vidare har forskning visat att biologiska orsaksförklaringar till depression kunde leda till en preferens för psykofarmaka som behandlingsmetod. I den här studien undersöktes om olika orsaksförklaringar (biologiska, psykosociala och biopsykosociala) till depression påverkar prognostisk pessimism och föredragen behandling i ett finskt sampel. Studien utfördes som ett vinjettexperiment online och nätenkäten besvarades av sammanlagt 122 finska, icke- deprimerade vuxna i åldern 18 till 40 år. Vinjetterna var baserade på de finska nationella riktlinjerna för vård av depression. I kontrast till tidigare forskningsfynd fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader i prognostisk pessimism och föredragen behandling beroende på orsaksförklaring till depression. Däremot fanns det en statistiskt signifikant skillnad i hur trovärdiga de olika orsaksförklaringar till depression uppfattades av deltagarna. Den biopsykosociala orsaksförklaringen till depression upplevdes mest trovärdig. Utöver skillnader i vinjetternas trovärdighet bör det även beaktas att vinjetterna var relativt svagt manipulerade vilket eventuellt kunde förklara avsaknaden av effekt.