Välfärd hos personer med utländsk bakgrund i Österbotten och Nyland - inverkar boendekommunens svenskspråkighet? : Ulkomaalaistaustaisten hyvinvointi Pohjanmaalla ja Uudellamaalla - vaikuttaako asuinkunnan ruotsinkielisyys?

Abstract

Skillnaderna i befolkningens hälsa och välfärd fördelar sig enligt individens socioekonomiska status, födelsebakgrund och geografiskt. Sjukdomsbenägenheten är mindre i södra och västra Finland än i östra och norra Finland. Finlandssvenskarna bor i mest runt kusttrakterna i västra och södra Finland och deras hälsa och välfärd är bättre än hos de finskspråkiga. I denna undersökning utreddes huruvida hälsan och välfärden är bättre hos invandrare som bor längs kusttrakterna i Österbotten och Nyland än hos invandrare bosatta i närliggande finskspråkiga kommuner. Resultaten går enligt tidigare forskning: de personer bosatta i svenskspråkiga områden hade bättre levnadsvillkor, hälsa och välfärd än de som är bosatta i finskspråkiga områden. Dock vidare förekom det stora hälsoskillnader efter födelsebakgrund mellan finländsk och utländsk personer.

Väestön terveys- ja hyvinvointierot jakautuvat maantieteellisesti sekä mm. yksilön sosioekonomisen aseman ja syntyperän mukaan. Länsi- ja Etelä-Suomessa sairastavuus on pienempi kuin Itä- ja Pohjois-Suomessa. Suomenruotsalaiset keskittyvät asumaan länsi- ja etelärannikolle ja heidän terveytensä ja hyvinvointinsa ovat paremmat kuin suomenkielisten. Tässä tutkimuksessa selvitettiinkin, ovatko maahan muuttaneiden elinolot, terveys ja hyvinvointi parempia ruotsinkielisellä länsi- ja etelärannikolla verrattuna suomenkielisissä kunnissa asuviin. Tulokset ovat aikaisempien tutkimusten mukaisia: ruotsinkielisillä alueilla asuvien sekä ulkomaalais taustaisten että valtaväestön elinolot, terveys ja hyvinvointi olivat paremmat kuin suomenkielisillä alueilla asuvilla. Kuitenkin syntyperän mukaiset terveys- ja hyvinvointierot valtaväestön ja ulkomaalaistaustaisten välillä olivat edelleen suuret.