Styrning och konkurrerande logiker inom icke-vinstdrivande organisationer : En fallstudie av ett trossamfund i Finland

Abstract

Styrning och konkurrerande logiker inom icke-vinstdrivande organisationer är temat för denna avhandling. Syftet är att öka förståelsen omkring målstyrning i relation med institutionella logiker i icke-vinstdrivande organisationer. Särskild uppmärksamhet läggs på eventuella konflikter som kan finnas mellan det mätbara och det omätbara. Studien har gjorts som en fallstudie på ett trossamfund i Finland. Det trossamfund som valts är Evangelisk-lutherska kyrkan. Med stöd av teorier kring ekonomistyrning, New Public Management och budgetstyrning gjordes en analys där empiriska data från en församling i Borgå stift granskades.

Utmaningen med målstyrning i kyrkan och liknande organisationer var att hitta det mätbara men samtidigt inte förbise det omätbara. Denna komplexa utmaning återfanns inom konkurrerande institutionella logiker. I den här avhandlingen behandlas konflikten mellan den målrationella och den verksamhetsnära logiken. Inom styrningen har det under de senaste decennierna varit vanligt att tillämpa New Public Management, även om det finns flera andra styrverktyg. Exempel på andra styrverktyg som kan användas är budgetstyrning, balanserade styrkort där strategin får en stor betydelse och styrning genom nyckeltal.

I fallstudien framgick det att församlingen inte använder specifika styrverktyg eller ens noterar att de har en styrning. Men de har årligen olika målsättningar som de försöker uppnå och som kan klassas som en styrning. Analysen visade även att ledningen inom kyrkan på nationell nivå har tagit fram olika riktlinjer och dokument när det gäller de lagstadgade rapporterna varje församling måste göra. Kyrkan har också på ett nationellt plan gjort en ny strategi som gäller till 2026 och som alla församlingar uppmuntras tillämpa på lokalt plan. Det framkommer dock inga nationella direktiv för hur församlingarna kan implementera strategin eller andra styrverktyg.

Spänningen mellan den målrationella och den verksamhetsnära logiken märktes bland respondenterna, som utgjorde stommen för avhandlingens empiriska data. Bland annat uppmärksammade de spänningar när det gäller arbetstid, då en del anställda inte har arbetstid medan andra har det. Andra spänningar fanns mellan kravet på förvaltning och behovet av andlig fördjupning, och att satsa på meningsfull verksamhet samtidigt som man behöver sätta arbetstid på det administrativa.