Vem bär ansvaret för skadligt belastande övertidsarbete och så kallad grått övertidsarbete ur den nya arbetstidslagens och arbetarskyddslagens synvinkel?

Abstract

Den mobila tekniken har möjliggjort att arbetstagaren kan arbeta var som helst när som helst. Arbetstagaren har också möjligheten att välja när och var denne arbetar. Möjligheten att påverka arbetstider är kopplat till bättre hälsa, välmående och balansen mellan arbetstid och fritid. Flexibilitet i arbetstider kan dock leda till att gränsen mellan arbetstid och fritid blir bortsuddat. I denna Pro Gradu avhandling redovisas vem som bär ansvaret i frågan om arbetstagarens utförande av skadligt belastande övertidsarbete och grått övertidsarbete ur den nya arbetstidslagens och arbetarskyddslagens synvinkel.

Distansarbete kombinerat med övertidsarbete ofta leder till för långa arbetstimmar och ökar risken för grått övertidsarbete. Grått övertidsarbete betyder att arbetstagaren utför övertidsarbete utan för avtalat arbetstid på arbetstagarens fritid. Arbetstagare som utför grått övertidsarbete frågar kanske inte ens någon ersättning för grått övertidsarbete. Grått övertidsarbete är resultat av tidspressen, stränga tidtabeller och tung arbetsmängd. Hög arbetsmängd och minimal återhämtning på fritiden har negativa påverkningar både på arbetstagaren och arbetsgivaren.

Många arbetsgivare har inte ens någon idé hur mycket arbetstagare utför övertidsarbete hemma. Arbetsgivaren bör agera om han eller hon märker att arbetstagaren utför för långa arbetsdagar eftersom det kan vara risk för individens hälsa och välmående, arbetsgivaren och arbetsförhållandet. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarens utförda arbetstimmar. Arbetsgivaren får inte låta arbetstagaren att utföra mer arbetstimmar än finska arbetstidslagen tillåter. Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetstagaren drar tillsammans gränser mellan arbetstid och fritid.