Kreativ ångest : En kulturekonomisk studie av skådespelares kreativa processer
Storgård, Johan (2021-11-12)
Storgård, Johan
Åbo Akademis förlag - Åbo Akademi University Press
12.11.2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-004-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-389-004-6
Tiivistelmä
The aim of this study is to contribute to the understanding of organizational value creation by in depth investigating the creative processes of actors at the theatre using a theoretical framework from cultural economics. The empirical base for this study is qualitative interviews with professional actors from institutional theatres in Finland. From a micro perspective, the narratives generated from the actors focus on their upbringing, path to the profession, wellbeing and creative processes within their work at the theatre. An abductive and reflexive research methodology is being used for analyses and interpretations of the empirical material. The central theoretical framework for the study is based on existing research on cultural economy, creative processes and creative management.
The study shows that creativity is central part of the actors´ social reality live and work environment and that creative challenges within the theatres creative processes produce a creative anguish that works as an energy and value potential in searching for suitable practical solutions. The concept of creative anguish within the study is examined, understood and developed as a central ingredient in relation to how creative processes develop from given creative visions, strategies and frames. The study also shows the importance, for both the management and the staff, of understanding how to handle the recourse of the creative anguish to be able to maintain an adaptive and creative capacity in relation to the creative challenges within the processes. Furthermore, the research also argues that the actors´ creative work both individually and socially generates positive health and wellbeing.
From a micro perspective, the study shows that creative anguish managed under balanced conditions generate an energy producing innovative expressions with an economical value as result. This value is in this dissertation referred to as creaconomy. By regarding this creaconomical value from a macro perspective the study suggests that mainly four value creative elements can be identified. They are: I) that the creative anguish is a force and an energy source that both individually and socially works as fuel within development of organization value creation; II) that value is better developed in case both the creative and operative management allows enough space for “un-structure” within the creative processes; III) that both understanding and trust is necessary toward the operational workforce engaging in the creative challenges within the production processes, however without demanding results to early or showing indifference to need of support during the creative process; IV) that trust and understanding toward trial and error is of central importance within the creative process and that definitions like “to succeed” and “to fail” both are of importance and therefore should constitute equivalent units in relation to the aim of creating economical value within the creative processes.
By introducing the concept creaconomy, the dissertation presents a theoretical framework that defines that; value creation managed in a balanced manner individually, socially, collegially, organizationally can be generated in relation to any creative processes. To sum up, from a micro perspective the study defines that the creative anguish can add creaconomic value to the organization. ---------
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från en kulturekonomisk referensram undersöka yrkesgruppen skådespelares kreativa processer för att på så sätt utveckla en bättre förståelse av villkoren för kreativ värdeutveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med skådespelare som är eller varit, engagerade professionellt vid institutionsteatrar. För att utifrån ett mikroperspektiv anlysera och tolka skådespelarnas berättelser om uppväxt, yrkesval, välmående och kreativa processer inom teatern används en abduktiv och reflexiv metodologisk ansats. Den teoretiska ramen för studien har hämtats från tidigare forskning kring kulturekonomi, kreativa processer samt kreativt ledarskap.
Studien visar hur kreativiteten är inbyggt i både den individuella verklighet och sociala utveckling som skådespelarna omgärdas av. Undersökningen belyser på vilket sätt kreativa utmaningar inom teatern kan skapa kraft och värdepotential, där fenomenet kreativ ångest framstår som en viktig energikälla i jakten på fungerande lösningar. Begreppet kreativ ångest förstås och får sin innebörd i avhandlingen som en central komponent i de kreativa processer som utvecklas för att hantera visioner, strategier och ramar i en organisation. Därför lyfter studien också fram vikten av att både personal och ledning förstår och kan handskas med den kreativa ångesten då den utgör en central ingrediens och resurs för att kunna upprätthålla en adaptiv och kreativ kapacitet i mötet med ständigt nya utmaningar. Undersökningen visar också att det finns grund för att påstå att individuell och social kreativ verksamhet inverkar positivt på skådespelarnas välmående och hälsa.
Utifrån ett mikroperspektiv visar undersökningen att kreativ ångest inom kreativa processer under balanserade förhållanden, genererar en energi och kraft som har ett ekonomiskt värde. Detta värde omtalas i avhandlingen i termer av kreakonomi. Genom att betrakta dessa kreakonomiska värden utifrån ett makroperspektiv kan man identifiera fyra huvudsakliga kännetecken på värdeskapande: (I) den kreativa ångesten är en kraft och en energi som både individuellt och socialt kan fungera som bränsle för utveckling av organisatoriskt värdeskapande; (II) värde utvecklas bättre om den kreativa och operativa ledningen tillåter tillräckligt med utrymme för vad som betecknas som en o-struktur i anslutning till de kreativa processerna; (III) förståelse och förtroende för de som arbetar inom organisationens produktionsprocesser är nödvändigt för att möta de utmaningar som de kreativa processerna innebär, men utan att man för tidigt kräver resultat eller förhåller sig likgiltigt till behov av stöd under tiden av processen; (IV) tillit och förståelse inför försök och misstag (trial and error) är av central betydelse för skapande arbete, vilket innebär att definitionerna ”att lyckas” och ”att misslyckas” i anslutning till syftet att skapa produktivt ekonomiskt värde därför bör betraktas som likvärdiga vad gäller kreativa processer.
Avhandlingen introducerar värde-begreppet kreakonomi som ett teoretiskt begrepp för att definiera en kreativ värdeutveckling som leds balanserat i anslutning till kreativt arbete. Dessa kreakonomiska värden presenteras som något som kan genereras inom alla former av individuella, sociala, kollegiala samt organisatoriska kreativa processer. Studien visar sammanfattningsvis att den kreativa ångesten på mikronivå kan tillföra ett sådant kreakonomiskt värde för organisationen.
The study shows that creativity is central part of the actors´ social reality live and work environment and that creative challenges within the theatres creative processes produce a creative anguish that works as an energy and value potential in searching for suitable practical solutions. The concept of creative anguish within the study is examined, understood and developed as a central ingredient in relation to how creative processes develop from given creative visions, strategies and frames. The study also shows the importance, for both the management and the staff, of understanding how to handle the recourse of the creative anguish to be able to maintain an adaptive and creative capacity in relation to the creative challenges within the processes. Furthermore, the research also argues that the actors´ creative work both individually and socially generates positive health and wellbeing.
From a micro perspective, the study shows that creative anguish managed under balanced conditions generate an energy producing innovative expressions with an economical value as result. This value is in this dissertation referred to as creaconomy. By regarding this creaconomical value from a macro perspective the study suggests that mainly four value creative elements can be identified. They are: I) that the creative anguish is a force and an energy source that both individually and socially works as fuel within development of organization value creation; II) that value is better developed in case both the creative and operative management allows enough space for “un-structure” within the creative processes; III) that both understanding and trust is necessary toward the operational workforce engaging in the creative challenges within the production processes, however without demanding results to early or showing indifference to need of support during the creative process; IV) that trust and understanding toward trial and error is of central importance within the creative process and that definitions like “to succeed” and “to fail” both are of importance and therefore should constitute equivalent units in relation to the aim of creating economical value within the creative processes.
By introducing the concept creaconomy, the dissertation presents a theoretical framework that defines that; value creation managed in a balanced manner individually, socially, collegially, organizationally can be generated in relation to any creative processes. To sum up, from a micro perspective the study defines that the creative anguish can add creaconomic value to the organization.
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från en kulturekonomisk referensram undersöka yrkesgruppen skådespelares kreativa processer för att på så sätt utveckla en bättre förståelse av villkoren för kreativ värdeutveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med skådespelare som är eller varit, engagerade professionellt vid institutionsteatrar. För att utifrån ett mikroperspektiv anlysera och tolka skådespelarnas berättelser om uppväxt, yrkesval, välmående och kreativa processer inom teatern används en abduktiv och reflexiv metodologisk ansats. Den teoretiska ramen för studien har hämtats från tidigare forskning kring kulturekonomi, kreativa processer samt kreativt ledarskap.
Studien visar hur kreativiteten är inbyggt i både den individuella verklighet och sociala utveckling som skådespelarna omgärdas av. Undersökningen belyser på vilket sätt kreativa utmaningar inom teatern kan skapa kraft och värdepotential, där fenomenet kreativ ångest framstår som en viktig energikälla i jakten på fungerande lösningar. Begreppet kreativ ångest förstås och får sin innebörd i avhandlingen som en central komponent i de kreativa processer som utvecklas för att hantera visioner, strategier och ramar i en organisation. Därför lyfter studien också fram vikten av att både personal och ledning förstår och kan handskas med den kreativa ångesten då den utgör en central ingrediens och resurs för att kunna upprätthålla en adaptiv och kreativ kapacitet i mötet med ständigt nya utmaningar. Undersökningen visar också att det finns grund för att påstå att individuell och social kreativ verksamhet inverkar positivt på skådespelarnas välmående och hälsa.
Utifrån ett mikroperspektiv visar undersökningen att kreativ ångest inom kreativa processer under balanserade förhållanden, genererar en energi och kraft som har ett ekonomiskt värde. Detta värde omtalas i avhandlingen i termer av kreakonomi. Genom att betrakta dessa kreakonomiska värden utifrån ett makroperspektiv kan man identifiera fyra huvudsakliga kännetecken på värdeskapande: (I) den kreativa ångesten är en kraft och en energi som både individuellt och socialt kan fungera som bränsle för utveckling av organisatoriskt värdeskapande; (II) värde utvecklas bättre om den kreativa och operativa ledningen tillåter tillräckligt med utrymme för vad som betecknas som en o-struktur i anslutning till de kreativa processerna; (III) förståelse och förtroende för de som arbetar inom organisationens produktionsprocesser är nödvändigt för att möta de utmaningar som de kreativa processerna innebär, men utan att man för tidigt kräver resultat eller förhåller sig likgiltigt till behov av stöd under tiden av processen; (IV) tillit och förståelse inför försök och misstag (trial and error) är av central betydelse för skapande arbete, vilket innebär att definitionerna ”att lyckas” och ”att misslyckas” i anslutning till syftet att skapa produktivt ekonomiskt värde därför bör betraktas som likvärdiga vad gäller kreativa processer.
Avhandlingen introducerar värde-begreppet kreakonomi som ett teoretiskt begrepp för att definiera en kreativ värdeutveckling som leds balanserat i anslutning till kreativt arbete. Dessa kreakonomiska värden presenteras som något som kan genereras inom alla former av individuella, sociala, kollegiala samt organisatoriska kreativa processer. Studien visar sammanfattningsvis att den kreativa ångesten på mikronivå kan tillföra ett sådant kreakonomiskt värde för organisationen.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [56]