Elevers upplevelser och användning av de två inhemska språken under språk- och ämnesöverskridande temadagar i årskurs sex

Abstract

Syftet med denna studie är att redogöra för hur sjätteklassare upplever sin användning av de två inhemska språken under temadagar samt analysera elevernas språkanvändning.

Materialet som använts i studien har samlats in inom projektet ”Alla språk med! Kaikki kielet mukaan!” och består av 114 enkäter som eleverna fyllt i efter temahelheten, samt videomaterial av fyra grupper (N=24) från temadagarna som ordnades hösten 2019. Respondenterna är sjätteklassare som har olika erfarenheter av undervisning i och på finska och svenska. I temadagarna deltog elever från reguljära finsk-och svenskspråkiga skolor samt språkbadsklasser. Språkbadsklasserna består av finskspråkiga elever som språkbadar i svenska (se vidare avsnitt 3.3) medan de finsk-och svenskspråkiga eleverna har undervisats i det andra inhemska språket, men med skillnader i fråga om antal år och antal timmar.

Studien har utförts som metodtriangulering. Den kvalitativa forskningsansatsen är en kombination med drag ur hermeneutiken och etnografin, medan den kvantitativa analysen är deskriptiv. Enkätresultaten har sammanställts grafiskt som tabeller och videomaterialet har analyserats och tolkats med fokus på språkval, kommunikation och icke-verbal kommunikation. Tolkningarna har först gjorts om en grupp åt gången och sedan har de enskilda grupperna jämförts med varandra.

Resultaten visar att majoriteten av eleverna upplevde att de använde sig av de båda inhemska språken under temadagarna. En överraskande stor del av de finskspråkiga eleverna, som undervisats i svenska endast under ett års tid, upplevde att de använt sig av båda språken. I alla språkgrupper fanns det elever som enbart använde sig av antingen finska eller svenska.

Kommunikationen i de fyra grupperna varierade. I två grupper var kommunikationen mångsidig och eleverna stötte varandra språkligt, medan kommunikationen i de två andra grupperna var försiktig och knapp. Både finska och svenska användes som kommunikationsspråk i alla grupper, men i varierandemängd.

Majoriteten av eleverna upplevde temahelheten och det språköverskridande samarbetet positivt och tyckte om att två språk användes i undervisningen. Av resultaten kan man dra slutsatsen att språköverskridande undervisning där gemensam problemlösning krävs uppmuntrar eleverna till att använda sina kommunikativa språkkunskaper och att det inte krävs flera års studier av ett språk för att kunna använda det i kommunikationssituationer.