Development of Academic Well-Being during Secondary Education : Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations
Widlund, Anna (2021-09-17)
Åbo Akademi University
17.09.2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4091-1
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4091-1
Tiivistelmä
The purpose of this thesis was to investigate the developmental dynamics between academic well-being (school engagement and burnout), academic performance (mathematics and reading tests), and motivational beliefs (domain-specific self-concept and interest) and how these shape adolescent students’ educational and occupational aspirations. The aim was addressed in three empirical studies. Study I (N7th Grade = 583, N9th Grade = 497) focused on the relations between academic well-being, mathematics self concept, and performance among 7th and 9th graders. Study I applied a person-centered approach (latent profile analysis) and investigated the short-term development and stability of academic well-being and performance profiles during one school year (configural frequency analysis), and how students in different profiles differed in their educational aspirations. Study II (N9th Grade = 966) conducted a variable centered approach to investigate overall cross-domain pathways from mathematics and reading performance, motivational beliefs, and school burnout to boys’ and girls’ educational and occupational aspirations (structural equation modeling). Lastly, the third study (Study III, N = 1131) utilized a mixture modeling technique (latent growth modeling and latent profile analyses) and focused on individual differences in students’ long-term developmental trajectories of academic well-being from 7th grade to upper secondary education, and how different developmental profiles of academic well-being were related to students’ concurrent mathematics performance and educational aspirations.
Overall, Study I and III revealed four distinct configurations of academic well-being, performance, motivational beliefs, and educational aspirations among the sample. Approximately one third of adolescent students seemed to be highly engaged and valued their studies, did not show signs of school burnout, and they also performed well in school, were confident in their abilities, and held high educational aspirations. They were also likely to continue to thrive in school over time and seemed to be able to handle possible challenges and changes in the educational context as they transitioned through lower- and upper secondary school. However, some students also belonged to a rather opposite profile of academic and emotional functioning in school. Approximately 15% in Study I and 30% in Study III of students were rather disengaged and felt exhausted and inadequate in school, performed low in mathematics, did not believe in their competence, nor did they aspire for high educational degrees. These students continued to show maladaptive patterns of academic well-being throughout the lower-secondary school years and were unlikely to change these patterns.
Furthermore, in line with previous person-centered studies, some students showed asynchronous patterns of academic well-being and performance, and these students also seemed to experience slightly more changes in their well-being trajectories over time. In Study I, a group of students was identified, being moderately engaged in their studies but who also showed increased feelings of school burnout. These students performed rather well in school and aspired to relatively high educational degrees. In Study III, a similar but smaller group of students was identified, but whose initially positive academic well-being significantly decreased throughout the lower-secondary school years. The fourth profile identified in the present work was students who showed low/average levels of school engagement but also, no signs of school burnout, despite performing rather poorly in mathematics and expressing low mathematics self-concept. This student profile was relatively stable throughout the adolescent years.
Lastly, Study II revealed that performance, motivational beliefs, and school burnout were all related to the educational degrees and occupational choices students aspired to. Nevertheless, girls´ aspirations seemed to be steered by several different factors across academic domains, whereas math-related performance and motivation seemed to be more important for boys. The results also indicated that girls’ math-related occupational aspirations may be negatively affected by their reading self-concept, whereas no negative cross-domain effects between mathematics and reading-related variables were detected among boys. For both genders, higher levels of educational aspirations were related to higher levels of school-related exhaustion, whereas feelings of cynicism and inadequacy in school were related to lower levels of aspirations, demonstrating that resources are needed to, not only support students’ performance but their motivation and well-being as well, to help them to set up desirable goals for
themselves.
To conclude, one of the most important implications of this work is the realization that students’ show various patterns and trajectories of academic well-being during the adolescent years, and that these are related in meaningful ways to students’ performance and motivational beliefs, and seem to have some impact on their aspired educational degrees and occupational choices for their future as well. Recognizing that both academic performance, motivational beliefs, and aspirations for future education and occupation are related to how students feel, view, and experience school and schoolwork is important to better be able to identify students with varying needs, and effectively consider alternative ways of confronting them.
----------
Syftet med denna avhandling var att undersöka utvecklingsdynamiken mellan akademiskt välbefinnande (skolengagemang och skolrelaterad utmattning), skolprestationer (matematik- och lästest), och motivation (ämnesspecifik självuppfattning och intresse), samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar. Syftet besvaras genom tre empiriska studier. Studie I (NÅk 7 = 583, NÅk 9 = 497) fokuserade på relationen mellan akademiskt välbefinnande, matematisk självuppfattning och skolprestationer band elever i årskurserna 7 och 9. Studien antog en person-fokuserad approach (latent profilanalys) och utredde hur stabila elevers välbefinnande- och prestationsprofiler var under ett läsår (konfigurell frekvensanalys), och hur elever inom olika profiler skiljde sig i de mål de satt upp gällande sin framtida utbildningsnivå. Studie II (NÅk 9 = 966) antog en variabel-fokuserad approach för att undersöka hur skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation i både matematik och läsning generellt påverkar flickors och pojkars utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar (strukturekvationsmodell). Slutligen, i den tredje studien (Studie III, N = 1131) användes både latent tillväxt- och profilanalys (s.k. growth mixture modell) för att undersöka individuella skillnader i hur elevernas akademiska välbefinnande utvecklades från årskurs 7 till andra stadiets utbildning, samt hur olika utvecklingsprofiler var relaterade till elevers skolprestationer och utbildningsmålsättningar.
Resultaten från Studie I och III avslöjade fyra olika konfigurationer av akademiskt välbefinnande, skolprestationer, motivation och utbildningsmålsättningar bland eleverna. Ungefär en tredjedel av ungdomarna var relativt högt engagerade, värderade studierna, visade inga tecken på skolrelaterad utmattning och de presterade bra i skolan, trodde på sina förmågor, och hade höga utbildningsmålsättningar. Det var sannolikt att elever med en sådan positiv profil fortsatte att trivas i skolan under ungdomstiden, och de tycktes klara av eventuella utmaningar och förändringar som förekom i skolkontexten i samband med övergången till andra stadiets utbildning väl. Däremot identifierades även en elevprofil som uppvisade ett ganska motsatt mönster av akademiskt- och emotionell utveckling. Ungefär 15% av eleverna i Studie I och 30% av eleverna i Studie III var relativt oengagerade och kände sig utmattade och otillräckliga i skolan, de hade relativt låga matematikprestationer, en relativt låg självuppfattning och de strävade inte efter en högre utbildning. Dessa elever fortsatte att tillhöra denna negativa profil under årskurserna 7–9, och det var osannolikt att det skedde någon förändring i detta mönster.
Vidare, i linje med tidigare person-fokuserade studier, uppvisade några elever även icke-linjära mönster i deras välbefinnande och skolprestationer, och dessa elever tycktes även uppvisa något större förändringar i deras utveckling av akademiskt välbefinnande över tid. I Studie I identifierades en grupp elever med medelhöga nivåer av skolengagemang, men som också uppvisade något förhöjda nivåer av skolrelaterad utmattning. Trots detta presterade dessa elever väldig bra i skolan och strävade efter högre utbildningsnivå. Inom Studie III hittades en liknande, men något mindre grupp elever som inledningsvis uppvisade ett väldigt positivt akademiskt välbefinnande, men vars välbefinnande försämras signifikant under årskurserna 7–9. Den fjärde elevprofilen som kunde identifieras i studierna var elever som uppvisade låga/medelhöga nivåer av skolengagemang, låga skolprestationer, låg självuppfattning och lägre utbildningsmålsättningar, men som trots det inte var utmattade i skolan. Denna elevprofil var relativt stabil under ungdomsåren.
Slutligen visade Studie II att skolprestationer, motivation och skolrelaterad utmattning alla är relaterade till elevers utbildnings- och yrkesmålsättningar. Trots det verkade flickornas målsättningar vara styrda av många olika faktorer från både matematik- och läsrelaterade ämnen, medan pojkarnas målsättningar främst formades av deras prestationer och motivation (självuppfattning och intresse) i matematik. Resultaten visade även att flickors matematikrelaterade yrkesmålsättningar eventuellt påverkas negativt av deras självuppfattning i läsning, medan inga negativa associationer mellan skolämnen kunde identifieras bland pojkar. Vidare konstaterades att höga utbildningsmålsättningar var relaterade till högre känslor av utmattning i relation till skolan, medan känslor av otillräcklighet och cyniska inställningar till skolan påverkade elevers målsättningar för framtida utbildning och yrke negativt. Dessa resultat tyder på att det inte är ändamålsenligt att endast stödja elevers prestationer i skolan, men att också fokusera resurser till att stödja elevers välmående och motivation för att hjälpa dem att sätta upp önskvärda mål för dem själva.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att en av de främsta implikationerna av denna avhandling är insikten i att elever uppvisar varierande mönster och utveckling av akademiskt välbefinnande under ungdomstiden, och att dessa är relaterade till deras skolprestationer och motivation på ett betydande sätt, och att de tycks ha en inverkan på de utbildnings- och yrkesrelaterade mål de strävar efter. Det är viktigt att inse att både skolprestationer, motivation och målsättningar är relaterade till hur elever upplever, känner sig och ser på skola och utbildning för att kunna identifiera elever med varierande behov, och för att effektivt kunna överväga alternativa sätt att möta dessa.
Overall, Study I and III revealed four distinct configurations of academic well-being, performance, motivational beliefs, and educational aspirations among the sample. Approximately one third of adolescent students seemed to be highly engaged and valued their studies, did not show signs of school burnout, and they also performed well in school, were confident in their abilities, and held high educational aspirations. They were also likely to continue to thrive in school over time and seemed to be able to handle possible challenges and changes in the educational context as they transitioned through lower- and upper secondary school. However, some students also belonged to a rather opposite profile of academic and emotional functioning in school. Approximately 15% in Study I and 30% in Study III of students were rather disengaged and felt exhausted and inadequate in school, performed low in mathematics, did not believe in their competence, nor did they aspire for high educational degrees. These students continued to show maladaptive patterns of academic well-being throughout the lower-secondary school years and were unlikely to change these patterns.
Furthermore, in line with previous person-centered studies, some students showed asynchronous patterns of academic well-being and performance, and these students also seemed to experience slightly more changes in their well-being trajectories over time. In Study I, a group of students was identified, being moderately engaged in their studies but who also showed increased feelings of school burnout. These students performed rather well in school and aspired to relatively high educational degrees. In Study III, a similar but smaller group of students was identified, but whose initially positive academic well-being significantly decreased throughout the lower-secondary school years. The fourth profile identified in the present work was students who showed low/average levels of school engagement but also, no signs of school burnout, despite performing rather poorly in mathematics and expressing low mathematics self-concept. This student profile was relatively stable throughout the adolescent years.
Lastly, Study II revealed that performance, motivational beliefs, and school burnout were all related to the educational degrees and occupational choices students aspired to. Nevertheless, girls´ aspirations seemed to be steered by several different factors across academic domains, whereas math-related performance and motivation seemed to be more important for boys. The results also indicated that girls’ math-related occupational aspirations may be negatively affected by their reading self-concept, whereas no negative cross-domain effects between mathematics and reading-related variables were detected among boys. For both genders, higher levels of educational aspirations were related to higher levels of school-related exhaustion, whereas feelings of cynicism and inadequacy in school were related to lower levels of aspirations, demonstrating that resources are needed to, not only support students’ performance but their motivation and well-being as well, to help them to set up desirable goals for
themselves.
To conclude, one of the most important implications of this work is the realization that students’ show various patterns and trajectories of academic well-being during the adolescent years, and that these are related in meaningful ways to students’ performance and motivational beliefs, and seem to have some impact on their aspired educational degrees and occupational choices for their future as well. Recognizing that both academic performance, motivational beliefs, and aspirations for future education and occupation are related to how students feel, view, and experience school and schoolwork is important to better be able to identify students with varying needs, and effectively consider alternative ways of confronting them.
----------
Syftet med denna avhandling var att undersöka utvecklingsdynamiken mellan akademiskt välbefinnande (skolengagemang och skolrelaterad utmattning), skolprestationer (matematik- och lästest), och motivation (ämnesspecifik självuppfattning och intresse), samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar. Syftet besvaras genom tre empiriska studier. Studie I (NÅk 7 = 583, NÅk 9 = 497) fokuserade på relationen mellan akademiskt välbefinnande, matematisk självuppfattning och skolprestationer band elever i årskurserna 7 och 9. Studien antog en person-fokuserad approach (latent profilanalys) och utredde hur stabila elevers välbefinnande- och prestationsprofiler var under ett läsår (konfigurell frekvensanalys), och hur elever inom olika profiler skiljde sig i de mål de satt upp gällande sin framtida utbildningsnivå. Studie II (NÅk 9 = 966) antog en variabel-fokuserad approach för att undersöka hur skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation i både matematik och läsning generellt påverkar flickors och pojkars utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar (strukturekvationsmodell). Slutligen, i den tredje studien (Studie III, N = 1131) användes både latent tillväxt- och profilanalys (s.k. growth mixture modell) för att undersöka individuella skillnader i hur elevernas akademiska välbefinnande utvecklades från årskurs 7 till andra stadiets utbildning, samt hur olika utvecklingsprofiler var relaterade till elevers skolprestationer och utbildningsmålsättningar.
Resultaten från Studie I och III avslöjade fyra olika konfigurationer av akademiskt välbefinnande, skolprestationer, motivation och utbildningsmålsättningar bland eleverna. Ungefär en tredjedel av ungdomarna var relativt högt engagerade, värderade studierna, visade inga tecken på skolrelaterad utmattning och de presterade bra i skolan, trodde på sina förmågor, och hade höga utbildningsmålsättningar. Det var sannolikt att elever med en sådan positiv profil fortsatte att trivas i skolan under ungdomstiden, och de tycktes klara av eventuella utmaningar och förändringar som förekom i skolkontexten i samband med övergången till andra stadiets utbildning väl. Däremot identifierades även en elevprofil som uppvisade ett ganska motsatt mönster av akademiskt- och emotionell utveckling. Ungefär 15% av eleverna i Studie I och 30% av eleverna i Studie III var relativt oengagerade och kände sig utmattade och otillräckliga i skolan, de hade relativt låga matematikprestationer, en relativt låg självuppfattning och de strävade inte efter en högre utbildning. Dessa elever fortsatte att tillhöra denna negativa profil under årskurserna 7–9, och det var osannolikt att det skedde någon förändring i detta mönster.
Vidare, i linje med tidigare person-fokuserade studier, uppvisade några elever även icke-linjära mönster i deras välbefinnande och skolprestationer, och dessa elever tycktes även uppvisa något större förändringar i deras utveckling av akademiskt välbefinnande över tid. I Studie I identifierades en grupp elever med medelhöga nivåer av skolengagemang, men som också uppvisade något förhöjda nivåer av skolrelaterad utmattning. Trots detta presterade dessa elever väldig bra i skolan och strävade efter högre utbildningsnivå. Inom Studie III hittades en liknande, men något mindre grupp elever som inledningsvis uppvisade ett väldigt positivt akademiskt välbefinnande, men vars välbefinnande försämras signifikant under årskurserna 7–9. Den fjärde elevprofilen som kunde identifieras i studierna var elever som uppvisade låga/medelhöga nivåer av skolengagemang, låga skolprestationer, låg självuppfattning och lägre utbildningsmålsättningar, men som trots det inte var utmattade i skolan. Denna elevprofil var relativt stabil under ungdomsåren.
Slutligen visade Studie II att skolprestationer, motivation och skolrelaterad utmattning alla är relaterade till elevers utbildnings- och yrkesmålsättningar. Trots det verkade flickornas målsättningar vara styrda av många olika faktorer från både matematik- och läsrelaterade ämnen, medan pojkarnas målsättningar främst formades av deras prestationer och motivation (självuppfattning och intresse) i matematik. Resultaten visade även att flickors matematikrelaterade yrkesmålsättningar eventuellt påverkas negativt av deras självuppfattning i läsning, medan inga negativa associationer mellan skolämnen kunde identifieras bland pojkar. Vidare konstaterades att höga utbildningsmålsättningar var relaterade till högre känslor av utmattning i relation till skolan, medan känslor av otillräcklighet och cyniska inställningar till skolan påverkade elevers målsättningar för framtida utbildning och yrke negativt. Dessa resultat tyder på att det inte är ändamålsenligt att endast stödja elevers prestationer i skolan, men att också fokusera resurser till att stödja elevers välmående och motivation för att hjälpa dem att sätta upp önskvärda mål för dem själva.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att en av de främsta implikationerna av denna avhandling är insikten i att elever uppvisar varierande mönster och utveckling av akademiskt välbefinnande under ungdomstiden, och att dessa är relaterade till deras skolprestationer och motivation på ett betydande sätt, och att de tycks ha en inverkan på de utbildnings- och yrkesrelaterade mål de strävar efter. Det är viktigt att inse att både skolprestationer, motivation och målsättningar är relaterade till hur elever upplever, känner sig och ser på skola och utbildning för att kunna identifiera elever med varierande behov, och för att effektivt kunna överväga alternativa sätt att möta dessa.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [111]