Rekryterares uppfattningar om personliga varumärken i rekryteringsprocesser : En studie i om och hur arbetssökanden kan utnyttja personliga varumärken i rekryteringssyfte?
Borenius, Niclas (2021)
Borenius, Niclas
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021081643326
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021081643326
Tiivistelmä
Sociala medier och olika online kanaler används mer och mer av rekryterare som stöd under rekryteringsprocesser. Samtidigt skapar dessa online kanaler möjligheter för vem som helst att kommunicera och föra fram sig själv där på olika sätt. Bilden som skapas om en person diskuteras ofta i sammanhanget genom det som kallas ett personligt varumärke. Personligt varumärke är ett relativt modernt begrepp med tills vidare begränsad mängd akademisk forskning som stöd. Mycket av den existerande akademiska forskningen har dessutom fokuserat på att studera och definiera begreppet personligt varumärke, inte på att utforska dess nytta för till exempel arbetssökanden.
I studien fokuserar jag därför på att utforska om och hur ett personligt varumärke kan utnyttjas av arbetssökanden under rekryteringsprocesser. Jag gör detta genom att se på tidigare forskning och därefter empiriskt undersöka ämnet genom intervjuer med rekryterare. Detta med målet att skapa förståelse för ämnet och att eventuellt kunna bidra med relevanta insikter och ny kunskap för arbetssökanden.
En kvalitativ forskningsansats valdes för studien. För den empiriska undersökningen intervjuades sju rekryterare och urvalet gjordes genom två olika urvalsmetoder så, att de på bästa möjliga sätt representerade ett brett men relevant perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes för att generera möjligast djup insikt men med tydligt fokus på ämnet, i linje med syftet för studien i stort. Samtliga informanter arbetade i Nyland och på heltid med rekryteringsuppdrag. Intervjuerna gjordes över Microsoft Teams och bandades in, varefter de transkriberades och kodades som stöd för vidare analys.
Den empiriska studien bekräftade delvis den tidigare forskningen. Detta bland annat genom att bekräfta att ett personligt varumärke enligt rekryterare bygger på en tydligt kommunicerad och differentierad identitet. Intressant var också de tydliga skillnaderna, specifikt gällande hur ett personligt varumärke uppstår och betydelsen det har i rekryteringssyfte. Resultatet visar att det personliga varumärkets roll i rekryteringssyfte är klart mindre än den tidigare forskningen visar, samt att det personliga varumärket inte skapas genom ensidig kommunikation utan genom samverkan med andra. För arbetssökanden är personliga varumärken enligt studien mest användbara som ett verktyg för att bli hittad som passiv arbetssökande, och det viktigaste verktyget att beakta då är LinkedIn.
I studien fokuserar jag därför på att utforska om och hur ett personligt varumärke kan utnyttjas av arbetssökanden under rekryteringsprocesser. Jag gör detta genom att se på tidigare forskning och därefter empiriskt undersöka ämnet genom intervjuer med rekryterare. Detta med målet att skapa förståelse för ämnet och att eventuellt kunna bidra med relevanta insikter och ny kunskap för arbetssökanden.
En kvalitativ forskningsansats valdes för studien. För den empiriska undersökningen intervjuades sju rekryterare och urvalet gjordes genom två olika urvalsmetoder så, att de på bästa möjliga sätt representerade ett brett men relevant perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes för att generera möjligast djup insikt men med tydligt fokus på ämnet, i linje med syftet för studien i stort. Samtliga informanter arbetade i Nyland och på heltid med rekryteringsuppdrag. Intervjuerna gjordes över Microsoft Teams och bandades in, varefter de transkriberades och kodades som stöd för vidare analys.
Den empiriska studien bekräftade delvis den tidigare forskningen. Detta bland annat genom att bekräfta att ett personligt varumärke enligt rekryterare bygger på en tydligt kommunicerad och differentierad identitet. Intressant var också de tydliga skillnaderna, specifikt gällande hur ett personligt varumärke uppstår och betydelsen det har i rekryteringssyfte. Resultatet visar att det personliga varumärkets roll i rekryteringssyfte är klart mindre än den tidigare forskningen visar, samt att det personliga varumärket inte skapas genom ensidig kommunikation utan genom samverkan med andra. För arbetssökanden är personliga varumärken enligt studien mest användbara som ett verktyg för att bli hittad som passiv arbetssökande, och det viktigaste verktyget att beakta då är LinkedIn.